Uttalande från SKP mot USA-imperialismens ständiga militära provokationer

Stockholm den 21 maj 2010

Uttalande från SKP mot USA-imperialismens ständiga militära provokationer,

denna gång mot DFR Korea

Kriserna är som alla vet en del av det kapitalistiska systemet. Den nuvarande finansiella krisen från hösten 2008, uppkommen genom överproduktion, spekulation, energikris, miljökris, växande fattigdom och krig gör kapitalet alltmer aggressivt och benäget att på varje enskilt område motverka det samhälleligt ägda- nationellt som internationellt.

Än en gång och nu med anledning av att det sydkoreanska krigsskeppet ”Cheonan” exploderade och sjönk den 26 mars i år, fabricerar expertis från USA, Sydkorea, Storbritannien och Sverige lögner om ”avgörande bevis” för att Cheonan sjönk efter en torpedattack från Demokratiska Folkrepubliken Korea- DFRK. Därefter och i vanlig ordning presenterar de allierade till USA- den i vår tid oöverskådligt största Skurkstaten sina fördömanden av DFRK. Allt har som mål att vilseföra den allmänna opinionen och världssamfundet, för att skapa en legitim anledning till bestraffning, vedergällning och/eller införande av ytterligare sanktioner mot DFRK´s befolkning.

Det är nu 60 år sedan Koreakriget startade. Den 11 februari bjöd utrikesdepartementet i Pyongyang i Demokratiska Folkrepubliken Korea in till fredsförhandlingar, via ett publicerat uttalande. Detta initiativ besvarades av USA och Sydkorea med upptrappade krigsförberedelser och hot genom militärövningarna ”Key Resolve” och ”Foal Eagle,” den 8 mars. Fler än 18 000 soldater deltog, däribland 10 000 USA-soldater som är stationerade i Sydkorea, stridskrafter på land,- hav och i luftrum, med toppmodern militär utrustning såväl som kärnvapen. Krigsövningarna beskrevs av USA-imperialismen som defensiva men var i verkligheten upplagda för ett angreppskrig, med en överaskningsattack mot DFRK.

Militärövningarna bryter grovt mot artiklarna 12 och 13 i vapenstilleståndsavtalet. Yttermer har den sydkoreanske försvarsministern hotat med ”föregripande angrepp.” Imperialismens samlade krigsförklaringar har därför tvingat DFRK till höjd beredskap.

DFR Koreas ständiga försök till fred genom dialog, i enlighet med de för nord och syd gemensamma överenskommelserna enligt 15 junideklarationen år 2000 och 4 oktober- deklarationen år 2007, liksom den 11 februari i år har av USA och dess marionett Sydkorea bemötts med konfrontationspolitik. Detta äventyrar  hela det koreanska folkets längtan efter en oberoende återförening, nationell enighet, fred och välgång.

Sveriges Kommunistiska Parti uttrycker sitt stöd för DFR Korea, dess befolkning och suveränitet mot aggressionerna från USA, Sydkorea och Japan. Storkapitalet och dess politiska och militära vapendragare leder världen allt närmare katastrofens rand.

Sveriges Kommunistiska Parti- SKP

Internationella Kommittén

Dela:

3 Comments

  1. BP

    2010-05-24 at 13:32

    Du inleder med att skriva att kriserna är en del av det ”kapitalistiska” systemet, då är då också medveten om att välfärd även det är en del av det ”kapitalistiska” systemet enligt din åsikt…

  2. Carl P

    2010-06-06 at 09:35

    BP, Vem är det som betalar för att det kapitalistiska spelet upprätthålls om inte de arbetande? Utan att dessa har godkänt det och genom att de arbetande betalar för kapitalismens ständiga lågkonjunkturer och kriser. Profiterna är förbehållna kapitalisterna och i synnerhet under medgång och högkonjunktur. Demokratiskt? Ja, enligt rådande system.
    Om kapitalismen däremot hade godtagit sina egna spelregler, hade den varit stendöd för länge sedan, inte minst genom det enkla förfarande som tillståndet konkurs har att erbjuda.

    Du skriver att kapitalismen erbjuder välfärd. Då måste jag fråga dig: för vem/vilka? Mig veterligt är det de arbetande som genom demonstrationer, strejker och utomparlamentarisk kamp har skapat ett bättre tillvaro för alla i samhället- välfärd. Aktioner som har TVINGAT kapitalismen att avstå en liten del av de kriminella profiterna, vilka sedan har kommit de arbetande och samhället till del.

    Som du säkert också förstår, även om du av en eller annan anledning ger uttryck för det motsatta, behöver de arbetande inte kapitalismen men kapitalisterna behöver arbete/de arbetande. I det rådande ”demokratiska” samhället exploateras majoriteten av människor som mot sin arbetskraft berikar en försvinnande liten del av mänskligheten- kapitalisterna. Detta tillstånd, tillika klassamhälle bör benämnas exploatering. Det upprätthålls av allehanda ”demokratiska” mekanismer, politiska-, ekonomiska-, sociala och kulturella institutioner. Om dessa skydd inte längre räcker till för att försvara exploateringen och den privata ägendomsrätten, övergår kaitalismen i sitt fascistiska stadium och slår ned motståndet till systemet med vapenmakt.

Lämna en kommentar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *