A-kassan – Din garanti för att få behålla lönen

Den svenska fackliga rörelsen kom redan i slutet av 1800- talet fram till att det bästa som kunde frambringas för att försvara lönerna var att inrätta en Arbetslöshetskassa. Redan 1885 inrättade därför Typografförbundet sin A-kassa. Att det var just typograferna som i många hänseenden var först i den fackliga kampen var ingen slump. De var de första arbetarna som kunde läsa, vilket var och är ett krav för att framställa en tidning.

Bakgrunden var att de fackligt organiserade arbetarna diskuterade om hur de skulle kunna skydda sina löner mot lönedumpning. Man kom då fram till att det bästa sättet att motverka lönedumpning var att se till att de arbetskamrater som blivit arbetslösa skulle skyddas mot svält och armod genom att de arbetare som ännu hade jobb såg till att de kunde överleva trots ofrivillig arbetslöshet och därmed inte behöva ta ett jobb till lägre lön än den avtalade för att förhindra familjens svält. Från 1885 fram till dagens datum är A-kassans främsta uppgift att skydda kollektivavtalet mot lönedumpning. Av den anledningen är A-kassan en grundbult i en sund arbetsmarknad. Därför är också A-kassan borgarklassens hatobjekt nummer ett.

A-kassan har faktiskt ända in på 90- talet fungerat förhållandevis bra i sin uppgift att förvara kollektivavtalets löner och övriga villkor.

De första attackerna på A-kassan kom under den socialdemokratiska regeringen med Ingvar Carlsson som statsminister och Mona Sahlin som arbetsmarknadsminister 1993 – 1996. Innan EU- medlemskapet 1995 sänktes ersättningsnivåerna från 90% till 75%.

Därefter fortsatte den socialdemokratiska regeringen 1996 – 2006 under Göran Persson med ytterligare attacker på A-kassan. Det mest ödesdigra beslutet blev då man i riksdagen beslutade att göra A-kassan till en statlig myndighet. Det beslutet innebar i praktiken att man fråntog de fackliga organisationerna beslutanderätten över A-kassans ersättningsnivåer, villkor samt A-kassans personal. Det kan inte heller ses som en slump att den s.k. Lavaldomen kom 2004 då Byggnads och Elektrikerna av EU-domstolen blev bötfällda på miljonbelopp därför att de hävdat att svenska kollektivavtal ska gälla på svensk mark.

Därför kan man nu konstatera att den förödande slakt av A-kassan som den borgerliga Alliansen ständigt gör och som går under beteckningen ”arbetslinjen” är bara ett fullföljande av den politik som socialdemokraterna med vänsterpartiet och miljöpartiet som regeringsunderlag inledde redan 1993.

Avsikten med den politiken har hela tiden varit och är att svälta ut de arbetslösa för att förmå dessa att sälja sin arbetskraft till ett lägre pris än vad avtalet föreskriver. Samt att det sätter en rejäl hämnsko på de fackliga företrädare som fått i uppgift att förhandla fram nya avtal.

För att försvara och återta makten över A-kassan och därmed förvaret av kollektivavtalet krävs det en facklig och politisk kamp, där den ena inte kan föras till seger utan den andra.

Därför gäller det nu för väljarna på söndag att noga väga de olika partierna synpunkter och då skall man finna att trots att det är åtskilliga partier av olika valörer som kandiderar i årets riksdagsval så finns det endast ett parti som märker ut sig genom att konsekvent hävda kollektivavtalet och A-kassan, det partiet är SKP.

I SKP Stockholmsdistrikts valprogram för landstinget kan vi läsa:

Stockholms kommun har beslutat att all verksamhet kan utsättas för konkurrens enlig EU- lagen om offentlig upphandling, med undantag för myndighetsutövning. Det betyder i klartext att allt kan privatiseras. Landstinget för samma politik. SKP kräver att EU- lagarna om upphandling (LOU) och valfrihet (LOV) rivs upp.

Vidare kan i samma valprogram läsas:

Kräv alltid svenska kollektivavtal hos de olika entreprenörerna och att man inser vikten av att personalen är fackligt organiserad.

De väljare som på söndag insett vikten av en väl fungerande arbetsmarknad och som verkligen menar allvar med det har egentligen bara ett alternativ och det är SKP.

Nu skall ingen förledas att tro att vi genom att använda en viss valsedel på söndag kommer att uppnå det kapitalistiska lyckoriket. Det kommer vi inte att göra av den enkla anledningen att det riket inte finns eftersom kapitalismen bygger på den ena människans parasitära tillvaro på den andres bekostnad. Dock skall inte den signal och kampenergi som meddelas genom att rösta på SKP undervärderas.

Dela:

Lämna en kommentar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *