Har du fått ett presentkort på böcker och tiden bara rusar iväg, men du vet inte riktigt vad du vill läsa? Eller känner du att du verkligen inte orkar med Lenins samlade verk som du köpte i ett anfall av övermod? Här kommer några förslag!
För den som gillar arbetarhistoria men kräver lite känslor och engagemang (”human interest” som dom säger i England):
Vibeke Olsons serie om Bricken som växer upp och lever sitt liv vid sågverket i Svartvik nära Sundsvall. Böckerna heter Sågverksungen, Bricken på Svartvik, Sågspån och eld, Amerikauret och Glödens färger och finns i pocket. I den första boken skildras strejken 1879, där man för första gången prövar solidariteten och gemenskapen. Lilla Bricken är elva år och en riktig arbeterska när hon går i strejk och plötsligt får lite tid att leka igen… Sen får vi följa henne genom kärlekar och barnafödande, olyckor och framgångar och det blir aldrig det minsta tråkigt. Olson skriver varmt och inkännande och är inte ett dugg rädd för de stora frågorna, hennes arbetare diskuterar både Pariskommunen, tron på gud och alkoholens förbannelse. Och de lever hela liv, här finns inga stereotyper utan riktiga människor med kärlek, hat, svagheter och styrkor. Man lär sig massor också: det var helt nytt för mig att nykterhetsorganisationer och frikyrkoförsamlingar spelade en så stor roll för den tidiga arbetarkampen, till exempel.
Om du klarar av att inte sträckläsa (men det är svårt) är det bra att lägga in en vecka mellan varje bok, för serien är skriven så att man kan hoppa in var som helst och det blir en del tillbakablickar. Och det kommer två böcker till om Bricken … känns bra för den som tycker det blir tomt efter sista kapitlet!
För friluftsmänniskan som inte är rädd för att vara ensam i naturen:
Peter Wohlleben, Trädens hemliga liv. Författaren är skogvaktare i Tyskland och skildrar skogens inre liv med stor entusiasm. Enligt honom hjälper träden varandra, skickar näring i stora nätverk av symbiotiska svampar till svaga släktingar, känner och tänker (nåja, lite i alla fall) med celler som de har på rotspetsarna och är inte så snälla mot sina barn som får leva i skuggan under de vuxna. Man får ta det hela med en nypa salt, för källorna är inte alltid så vederhäftiga – men resonemangen om urskogens ekologi är det inget fel på. Garanterat ser du lite annorlunda på växtligheten under nästa skogspromenad!
För den som vill grotta ner sig i dystopier och undergångsstämning om nyheterna inte räcker, och som tål ganskahäftig science fiction i stora doser:
Hugh Howey, Ull. De sista människorna lever i en jättebunker på en fördärvad jord, där döden väntar på den som lämnar tillflykten. Då och då skickas någon ut som straff för att med lite ull rengöra optiken som visar den ödelagda världen – och sen kan man därinifrån se hur den stackaren går under i de giftiga ångorna. Naturligtvis är bunkern, eller ”silon” som den kallas, en snygg allegori över klassamhället och i en sån här miljö är det också tacksamt att renodla sociala problem. Spännande så det räcker och med mängder av frågor kvar efter att boken är slut…Om du då vill veta mer om vad som händer huvudpersonen Juliette måste du kunna läsa engelska, för då finns boken Shiftsom handlar om hur det gick till när människorna hamnade i silon till att börja med (en såkallad ”prequel”) och upplösningen i Dust. Du får lov att ha en tolerant inställning till att det händer väldigt osannolika saker förstås – och nej, inget alls är som du tror – men sånt ska väl en sci-fi-läsare klara av. Och av och till sätter författaren fingret rakt på en smärtpunkt och håller upp en skrämmande spegel av vårt eget samhälle.
Jaha – inte det. Du kräver nåt mer seriöst och maffigt (fast inte lika maffigt som Lenins samlade utan mer lagom) och vill bilda dig och inte läsa fiktion? Då kan du ge dig i kast med det här:
Mary Beard, SPQR – Historien om det antika Rom. Nu är jag förstås lite partisk eftersom det är jag som har översatt boken till svenska, men det här är bästa sortens folkbildning och populärvetenskap. Massor av fakta, och massor av analys och massor om hur vanligt folk hade det i romarriket mellan 700-talet FVT och 200-talet EVT. Visste du till exempel att Cicero, för att nämna ett namn som många i alla fall har stött på i skolan, var en arrogant reaktionär som gick i närkamp med sin motståndare Catilinasom troligen var en rebell som ville skapa bättre villkor för medborgarna – det beskrevs sedan som att Catilina var en ond, makthungrig typ utan moral som ville förstöra samhällets grundvalar och Cicero räddade förstås både Rom och kulturen. Eller visste du att de storslagna fälttågen i det tidiga Rom (sådär på 400-talet FVT) var nåt som man kan likna vid gängbråk mellan ganska ynkliga krigsherrar? Men det handlar inte alls bara om antika kändisar, utan om arbete och stolthet över arbetet, om vardagsliv och äktenskap och höghus där de rika bodde längst ner och de allra fattigaste högst upp med en graderad skala däremellan, om barn och slavar och religion. För den som inte har några referensramar alls när det gäller det antika Rom kan det vara lite trögt i början, men sen får manju ramarna på köpet så att säga, och då är det värt besväret. Och lugn, du får träffa både slavledaren Spartacus och britannernasmotståndsdrottning Boudicca!
Trevlig läsning, vad du än väljer!!!
Marina Weilguni
