Om en vecka startar SKPs 37 kongress, Riktpunkt (RP) tar därför en pratstund med partiets sekreterare, Håkan Jönsson (HJ).
RP: Vilka frågor kommer kongressen att behandla?
HJ: Utöver de frågor som en kongress alltid behandlar, såsom utvärdering av den gångna verksamheten och riktlinjer för den kommande, så kommer kongressen att behandla två programförslag. Ett program gäller skolan och ett program gäller partiets fackliga politik. Utöver det så har det kommit in en hel del ändringsförslag gällande partiprogrammet och partiets stadgar. Flera av förslagen syftar till att vitalisera vår ideologi och organisation. Det har också kommit in motioner gällande andra ämne, såsom miljö, kvinnokamp, synen på Sverigedemokraterna och en hel del annat. Betydligt fler motioner har kommit in än vad som har kommit in på de senaste kongresserna som jag har varit med på i alla fall, och det är positivt.
RP: Det låter intressant med de nya programmen. Handlar det om en förändring vad gäller partiets syn på skolan?
HJ: Utbildningen är en viktig fråga. Undersökning efter undersökning visar allt sämre resultat för den svenska skolan. I förhållande till andra länder har Sverige tidigare legat högt vad gäller kunskapsnivå. Allt detta har sedan en tid tillbaka raserats. I programmet så analyseras skolan och de olika återgärder som omedelbart måste sättas in för att förändra den negativa trenden. T.ex. måste det fria skolvalet rivas upp och friskolorna förbjudas. Lärartätheten måste öka och utbildningen måste göras mer attraktiv. Men inte på de sätt som de andra partierna förespråkar, skolan behöver inte mer individualiseringar och enskilda lönelyft för enskilda lärare. Mer personal, mer vuxna i skolan är vad som behövs. Men vi stannar inte där, i programförslaget presenteras också vår vision om skolan i det socialistiska samhället. Vårt mål är inte att förvalta dagens samhälle, vi vet att bara socialismen på sikt kan trygga en ordentlig utbildning för barn och unga. Vårt mål är att omkullkasta det kapitalistiska samhället och bygga upp ett nytt och för att vinna trovärdighet i detta måste vi också kunna presentera hur vi vill att detta samhälle ska se ut. Även om något färdigt recept inte finns, så finns det i alla fall saker som är självklara i ett sådant samhälle vad gäller skolan. Detta presenterar vi utförligt i programmet. Tidigare har vi bara berört skolan kortfattat i våra handlingsprogram.
RP: Intressant! Det fackligt-politiska programmet då, vad har du att säga om det?
HJ: Även det programmet analyserar dagsläget. Fackföreningsrörelsen befinner sig i kris. Allt färre engagerar sig i den fackliga rörelsen och samtidigt sjunker organisationsgraden. Efter årtionden och till och med ett århundrade av socialdemokratisk dominans så har en enorm byråkratisk apparat utvecklats, som fullständigt tappat klasskompassen och i praktiken har fackföreningarna omvandlats till kapitalets lydiga redskap. Vad som behövs är att fackföreningarna åter görs till arbetarklassens verktyg i klasskampen. Att ta ”ansvar” för kapitalets vinster är inget som stärker arbetarklassens positioner. De viktiga dagsaktuella frågorna presenteras i programmet och liksom i det skolpolitiska programmet presenteras visioner för det socialistiska samhället. Programmet går också in på hur vi kommunister konkret ska jobba inom den fackliga rörelsen. Det finns en del motioner kring programmet och vad det landar i är osäkert. Men klart är i alla fall att SKP kommer anta ett program där vikten av att intensifiera klasskampen utvecklas. Och för att det ska lyckas krävs kommunisternas aktiva deltagande.
RP: Du sa tidigare att fler motioner har kommit in nu än vid de senaste kongresser. Hur kommer det sig? Är intresset större?
HJ: Partiet har växt. Under kongressperioden har fyra nya grundorganisationer etablerats. Vi har även fått in nya unga krafter i de tidigare organisationerna.
RP: Okej! Hur har den gångna kongressperioden i övrigt varit?
HJ: Det har för partiet varit händelserikt. Utöver de fyra nya organisationerna som bildats så har partiet varit en aktiv del i arbetet mot Sveriges anslutning till NATO. Våra medlemmar har delat ut tusentals flygblad och samlat in massvis med namn på de protestlistor som cirkulerat.
Vi har i partiet också intensifierat våra studier. Efter många års avsaknad har det äntligen tagits fram en kommunistisk grundkurs som vi på ett bra och mycket pedagogiskt sätt har genomfört på olika orter. Det ökade medlemsantalet är till stor del ett resultat av dessa kurser. Vi upplever att det finns ett sug efter ett alternativ till det barbariska samhälle vi lever i. Och det är framförallt unga som söker sig till våra utbildningar, det bådar gott för framtiden.
Vårt parti har också varit med att stärka den kommunistiska rörelsen på europeisk nivå. Tillsammans med 28 andra kommunist- och arbetarpartier i Europa så bildade vi i början av kongressperioden ”Initiativet för kommunist- och arbetarpartier i Europa”. Det är ett samarbetsorgan för partierna, för att gemensamt utveckla taktiken gentemot EU men också mot de så kallade ”vänsterpartier” som påstår att man kan omvandla EU till ett humant projekt och dessutom menar att en kapitalism med mänskligt ansikte är möjligt. Någon sådan kapitalism är omöjlig. Kapitalismen innebär enbart profithunger och leder alltid till krig. Det enda sättet att skapa trygghet och välstånd är ett annat samhälle, där folkets resurser också blir folkets tillgångar, där produktionsmedlen ägs av arbetarklassen. I dagsläget finns det ytterligare partier i Europa som är på väg att ansluta sig, för denna riktning. Vårt parti fick förmånen att sitta med i sekretariatet för detta samarbetsorgan.
RP: Det låter positivt, men är det inget som varit mindre bra?
HJ: Självklart. Den gångna kongressperioden har också innehållit brister i arbetet. Kommunister som inte är självkritiska är inga kommunister. Vi har till exempel jobbat allt för dåligt med Riktpunkt. Prenumerationsantalet har varit något stigande eftersom vi fått in nya medlemmar. Därtill har tidningen stärkts innehållsmässigt. Vi har dock slarvat allt för mycket med att se till så att tidningen blir en naturlig del i vårt dagliga arbete. Allt för få av våra medlemmar ser till att tidningen finns på sina arbetsplatser. Självkritik är en förutsättning för att arbetet ska kunna bli bättre. Kongressen kommer att behandla en plan för att stärka prenumerationsupplagan med ca 25%.
RP: Det verkar bli en intressant kongress!
HJ: Jo absolut. Och kongressen infaller i samband med partiets 100 års jubileum. Kongressfesten kommer att tillägnas vår rörelses första 100 år och detta är naturligtvis extra stort. Vår historia och vår tradition förpliktigar. Vår legendariska ordförande Sven Linderoth sa en gång i tiden, att ”partiets föddes ur kamp, i kamp kommer det att segra”. Och detta är helt rätt. Kampen måste intesifieras och stärkas. Kommunisteras paroller om fred, arbete och socialism måste aktualiseras. Detta är enda garanten för att vi ska få ett människovärdigt samhälle.
Att kongressen också uppmärksammar partiets jubileum har väckt ett extra stort intresse. Vi har fått in massvis med hälsningar från våra broder- och systerpartier runt om i världen. Kongressen kommer också gästas av en del internationella gäster.
RP: Okej, tack för intervjun och lycka till!
HJ: Tack.
