Deklaration från PCPE:s politiska sekretariat mot bakgrund av händelserna i Katalonien

Spanska folkens kommunistiska parti (PCPE) fortsätter med oro att följa händelserna i Katalonien, och vi är övertygade om att svåra tider närmar sig. Vårt parti bidrar härmed med några reflektioner, med avsikten att hjälpa vårt lands arbetande män och kvinnor att försvara ett oberoende politiskt ställningstagande och undvika någon som helst splittring som orsakar arbetarklassen och folket skada.

1. Den 1 oktober mobiliserade det katalanska folket massivt till försvar för sin demokratiska rätt till självbestämmande. Det var en mobilisering som undertrycktes våldsamt av den spanska staten och ledde till hundratals skadade. Partido Populars regering bär ensamt ansvaret för det inträffade. Mobiliseringen har inte avtagit i intensitet, och vi fortsätter att mobilisera massivt mot repressionen och förtrycket.

2. Vi har länge aviserat och varnat för att utövandet av självbestämmanderätten inte är möjlig inom ramen för den spanska kapitalismen. Enligt vår åsikt är statens störtande endast möjligt under förutsättning att arbetarklassens och folkets kamp intensifieras, med ett maktövertagande som mål. Störtandet av den kapitalistiska staten kommer att öppna en väg för Spaniens folk, så att de kan bestämma fritt och demokratiskt över sin framtid. Ett ensidigt utropande av självständighet kommer inte att ha någon verklig effekt i en stat där man bevarar monopolens makt intakt och framförallt deras möjlighet att utöva våld.

3. Den katalanska arbetarklassen har inget att vinna på den nuvarande självständighetsprocessen, som leds av samma personer som under de senaste decennierna har intensifierat den kapitalistiska exploateringen och som våldsamt har undertryckt arbetarklassens och folkmassornas mobilisering med hjälp av Kataloniens autonoma polisstyrka Mossos d’Esquadra. Det projekt som leds av den katalanske regionpresidenten Carles Puigdemont handlar mer eller mindre om att skapa en ny kapitalistisk stat, för att skydda en handfull parasiters privata egendomar och integrera dem i EU:s ramverk, en imperialistisk allians som står i motsats till arbetarklassens och folkets intressen.

Arbetarklassens fiende är kapitalismen och inte någon annan nations arbetande män och kvinnor. Ingen har något förtroende för Kataloniens regering. Låt oss i första hand ställa klasskraven – då kommer vi snart att se hur den falska fasaden av ” nationell enighet” mellan de exploaterade och exploatörerna upplöser sig, eftersom den inte existerar eller kan existera under någon som helst nationell banderoll.

4. Vi förordar bredast tänkbara enighet mellan de arbetande männen och kvinnorna över hela Spanien och vi uppmanar till försvar av våra klassintressen, utan någon nationell splittring. Samtidigt uppmanar vi arbetarna i Spaniens städer att resa sig och kämpa mot repressionen och förtrycket som våra klassbröder och breda folklager i Katalonien är utsatta för. Arbetarklassen måste helt enkelt fördöma den spanska regeringens synsätt, reaktionens framfart och varje slags hatmanifestation.

Förtrycket som idag utövas i Katalonien är detsamma som vi har lidit av vid varje strejk, vid varje mobilisering som vi har genomfört, och om det idag legitimeras under någon som helst kontext i Katalonien kommer det imorgon att intensifieras i hela Spanien, vilket gör det mycket svårare att försvara våra rättigheter.

5. Vi kan inte godkänna förslaget om ensidigt självständighetsutropande som den katalanska regeringen har drivit. Den katalanska arbetarklassen har inget att vinna på självständigheten, annat än mer splittring och mer förtryck. Vi uppmanar till att kämpa mot den katalanska högern, med vilken vi inte har något gemensamt mål. Det rör sig om samma höger som igår undertryckte oss med våld, som idag försöker använda oss som instrument och som imorgon – inom det hypotetiska ramverket för en illusorisk, kapitalistisk, oberoende katalansk stat – inte skulle tveka att återigen undertrycka oss med våld och intensifiera exploateringen av arbetarklassen med alla till buds stående medel. Det är samma höger som mest troligt inte kommer att uppnå oberoende, tack vare en ny överenskommelse mellan exploatörerna. Detta kommer att skapa frustration och svika de förväntningar som skapats i breda folklager.

6. Partido Populars regering försöker för närvarande att nå ett samförstånd med Spanska socialistiska arbetarpartiet (PSOE) och det katalanska partiet Ciudadanos om i vilken form de ska utöva förtrycket. Underkännandet av den katalanska självständigheten kan genomdrivas med hjälp av artikel 155 i konstitutionen, och det är en faktisk möjlighet, men inte den enda. Felipe VI är fortsatt förtegen i väntan på att borgarklassen – inklusive den katalanska – når en konsensus om vilka åtgärder som ska vidtas. Just nu vågar han knappt uttala sig offentligt och försöker följa sin fars exempel efter statskuppsförsöket den 23 februari 1981 för att uppnå legitimitet. I nuläget finns det endast två alternativ för staten: att upphäva av den katalanska autonomin på ett eller annat sätt, eller att anlita en medlare som kan förhandla fram en möjlig utväg i kapitalistiska termer med den katalanska regeringen. I båda fallen förlorar arbetarklassen och folket.

7. Arbetarklassen måste lyfta fram sitt egna politiska alternativ: Att försvara ett land för arbetarklassen, där de grundläggande produktionsmedlen är statlig egendom, där de arbetande männen och kvinnorna får ta del av resultatet av sitt arbete och tillåts administrera ekonomin, där det är slut på ett fåtal människors exploatering av andra. Ett land där det inte finns plats någon form av förtryck och där folken och nationerna fritt och demokratiskt uttalar sig till förmån för enighet inom ramen för en socialistisk republik. Ett land där makten ligger i arbetarklassens händer och som har en grundläggande, omistlig princip i det fria och frivilliga förbundet mellan våra folk, baserat på den förtroende och enighet mellan arbetarna.

Arbetarklassen måste hålla fast vid ett oberoende handlingssätt

  • Vi uppmanar till hela arbetarklassens solidariska kamp mot varje slags statlig repression som riktar sig mot det katalanska folkets lagliga mobilisering och mot varje slags hatmanifestation. Låt oss stoppa reaktionens framfart!
  • Vi uppmanar till att kämpa mot Partido Popular-regeringen, mot monarkin och reaktionens framfart. Ner med regeringen, ner med monarkin!
  • Vi uppmanar till att inte hysa någon tilltro till ett motionsförslag om censur som lagts fram av PSOE och Podemos, och som har till syfte att ändra konstitutionen, för att i sin tur modernisera den spanska kapitalismen och göra exploateringen mer effektiv inom EU:s imperialistiska ramverk för kapital och krig. Ingen tillit till socialdemokratin!
  • Vi uppmanar till att fokusera på klassfrågorna, arbetarnas och folkmassornas krav i de den mobilisering som sker i Katalonien, för att motverka dödlägen som inte kommer att vara gynnsamma för någon i vår klass. För arbetarklassens oberoende!
  • Vi uppmanar till största möjliga enighet i arbetarklassen och Spaniens folk, till solidaritet och till kamp för att försvaga den kapitalistiska dominansen i Katalonien och i hela Spanien, för att öppna vägen till byggandet av ett land för arbetarklassen, baserat på arbetarnas och folkmassornas makt. Det landet kommer att ha det fria förbundet mellan fria folk som bas och utgöra grunden för den framtida socialistiska republiken. För ett land för arbetarklassen!
Dela:

Lämna en kommentar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *