Kubas Kommunistiska Partis sjunde kongress avslutades med ett historiskt tal av Fidel Castro.
Kongressen hölls i anslutning till 55-årsdagen av segern vid Playa Girón och avslutades den 19 april. Kongressen fullföljde målet att se över Kubas nuvarande ekonomiska situation och fastställde även partiets politiska arbetsuppgifter som ett led i ambitionen att skapa en hållbar och framgångsrik socialistisk modell. Kongressen samlade nästan 1000 delegater och 280 inbjudna gäster och debattera Centralkommitténs centrala rapport samt resolutionerna framlagda av de fyra kommissionerna som grundval för behandlingen av fyra olika teman under kongressens gång.
Kongressens första dag inleddes med en presentation av den centrala rapporten framförd av PCC:s förste sekreterare Raul Castro. I rapporten identifierades orsakerna till den måttliga framgången sedan partiets sjätte kongress 2011 vad gäller uppdateringen av landets ekonomiska modell, nämligen tröghet eller brist på framtidstro, brist på förberedelser, kontroll och initiativ hos kadrerna och tjänstemännen, liksom deras trångsynthet. Rapporten pekade också på behovet att skapa en kaderreserv till partiet för att säkerställa ett gradvist och hållbart förnyande av de administrativa positionerna inom partiet, staten och regeringen. Kampen mot ideologisk och politisk underminering, utformningen av värden i samhället och omsorgen om barnen och ungdomen framhävdes som strategiska mål. Rapporten slår fast att den ekonomiska politiken för en hållbar socialism som har införts aldrig avsåg att varken göra några som helst offer av landets suveränitet och välstånd eller av kubanernas välfärd och säkerhet. Kongressen godkände rapporten som helhet och enhälligt.
Kommissionerna som hade förberett fyra olika ämnen, nämligen konceptformuleringen av Kubas socioekonomiska modell, utvecklingsplanen fram till 2030, en bedömning av implementeringen av riktlinjerna under de senaste fem åren och deras förnyelse inför mandatperioden 2016-2020 samt en analys av partiets uppsatta mål som godkänts vid partiets Första Nationella Partikonferens, skickade sina resolutioner till kongressen för vidare behandling den 17 april. Det slutgiltiga godkännandet av dokumenten över fyra olika ämnena kommer att verkställas av partiet och nationalförsamlingen efter ännu en omgång av diskussioner mellan partiorganisationernas medlemmar och ungdomsförbundet.
På kongressens tredje dag röstade delegaterna fram en ny centralkommitté och en förste- och andresekreterare. Armégeneral Raul Castro på posten som förste sekreterare och José Ramón Machado Ventura på posten som andre sekreterare omvaldes. Raul Castro tillkännagav även politibyråns 17 medlemmar såväl som PCC:s sekretariat.
Valresultaten meddelades i samband med den sjunde kongressens avslutande session som besöktes av revolutionens historiska ledare Fidel Castro i egenskap av delegat. Han betonade i sitt tal att ytterligare sjuttio år inte bör förflyta för att en händelse som den Ryska revolutionen ska inträffa på nytt, för att mänskligheten ånyo ska få ett exempel på en storslagen samhällelig revolution som symboliserar ett stort steg i kampen mot kolonialismen och dess oskiljaktiga följeslagare, imperialismen. Fidel påpekade också att hans tal på den sjunde kongressen möjligtvis kunde vara hans sista. Hursomhelst fortsatte han genom att försäkra följande:
”Alla kommer att dö till slut, men de kubanska kommunisternas idéer kommer att bestå som ett bevis på, att på denna planet kan – om ni arbetar med glöd och dignitet – de materiella och kulturella tingen som människorna efterfrågar, produceras och vi måste obevekligt kämpa för att behålla dem.”
Källa: International Communist Press
