Kung Bore fortsätter att hålla konungariket Sverige i sitt järngrepp, även om han den senaste veckan lättat lite på trycket. Alla som drabbats av vinterkaoset har en hel del att lära av det som hänt.
De senaste trettio åren har kommunisterna gång efter annan inför döva öron tjatat om vikten av att bygga ut och modernisera det svenska järnvägsnätet. Vad som nu hänt är att när det var som allra nödvändigast att ställa bilen hemma för att åka kollektivt. Då kollapsade kollektivtrafiken totalt. SJ ställde in fjärrtrafiken och den kommunala kollektivtrafiken ställdes också in. Längst av alla gick SL, Stockholms lokaltrafik då man helt enkelt uppmanade resenärerna att stanna hemma från jobbet.
Klassföraktet kan inte belysas bättre då SL föreslog att resenärerna skulle arbeta från hemmet i stället för att åka till arbetsplatsen. För vissa tjänstemän var det säkert möjligt. För en bilmek var det kanske inte lika lätt att laga bilar från hemmet. Att bygga ett hus från hemmet kan heller inte vara lätt. Än mindre för Konsums kassapersonal att sköta jobbet från hemmet.
Avregleringen av kollektivtrafiken innebar att trafikföretagen med SJ i spetsen omedelbart för att öka vinstmarginalerna sparkade tiotusentals underhållsarbetare samt att man stängde dess verkstäder. Allt detta skedde väl beräknat med kaos som följd. Ingen kan ju hävda att man inte kände till att det i Sverige alltid blir vinter en gång om året.
När elmarknaden avreglerades som ett villkor för att få det olycksaliga medlemskapet i EU motiverades det av att elkonsumenternas valfrihet skulle öka med sänkta elpriser som följd. Vad hände, jo när det var som kallast och elen behövdes som mest, då tog elbolagen tillfället iakt och passade på att chockhöja elpriset till det ofattbara priset av 14kr och 50 öre per kilowatt. Det normala priset ligger strax under 50 öre. Det skäl man angav för denna prishöjning var att efterfrågan var så stor. Det är ungefär samma sak som att bensinbolagen inför semestern skulle höja bensinpriset till 230 kronor litern med motiveringen att efterfrågan alltid ökar under semestertider.
Kan man på ett bättre sätt beskriva kapitalismens vansinne. Under en månads tid kunde därför elbolagens vinster öka med 8 miljarder kronor. Vilka var det som hävdade valfrihet med lägre priser som följd. Dessa kan rimligen aldrig ha betalat en elräkning. Det har däremot skrivaren av dessa rader gjort.
När jag som lydig medborgare hade att välja elbolag valde jag det som kallas LO-El efter ett avtal mellan LO och Telge energi i Södertälje. Den senaste elräkning jag betalade gällde december-januari. Räkningen hade ökat med 600 %. Efterfrågan var stor under den tiden och det blev också räkningen. För hushållen blev elbolagens ocker mycket kännbart.
Tyvärr stannar inte eländet där. Industrin drabbades lika hårt. Ortvikens pappersbruk i Sundsvall tvingades helt enkelt att stänga av en pappersmaskin då elpriserna blivit sådana att det inte gick längre. Enligt bolagets presstalesman är elen den enskilt största kostnaden för pappersindustrin. Problemen stannade inte där för Ortvikens pappersbruk, man kunde inte heller leverera från lagren då godstrafiken stod stilla. Att avregleringen av elmarknaden skulle slå mot, och betalas av hushållen var naturligtvis något som räknats ut från EU och som med glädje accepterats av den svenska riksdagen. Vilka skulle annars garantera elbolagens miljardvinster. Vad den svenska riksdagens drängar däremot inte hade räknat med var naturligtvis att den förda politiken även skulle slå mot dess uppdragsgivare. Denna felräkning har sin grund i att de inte förstod att kapitalismen är fullständigt ologisk.
Vintern har med all tydlighet visat att vad Sverige är i ett akut behov av, är en ny politik. En politik som SKP står för.
Lars Lundberg
