Fortsättning på Byggnads 15:e kongress

Lars Lundberg
Lars Lundberg.

Organisationsutredningen 2010, OU 2010, handlar formellt om hur Byggnads i framtiden skall vara organiserad, frågan har dock en djupare innebörd, den handlar om demokratin och hur medlemmarnas inflytande och makt i förbundet skall garanteras i framtiden. OU2010 var väntat bli den stora frågan under kongressen men förbundsstyrelsens förslag antogs efter en relativt kort debatt med ett 20-tal deltagare. Det var enbart smärre ändringar och tilläggsförslag som tillfördes. Förslaget innebär att Byggnads skall organiseras i 11 regioner från år 2012.

SKP:s facklige sekreterare, tillika byggnadsarbetare, Lars Lundberg yrkade bifall till förslaget.  Lars uppfattning var att det inte är en huvudfråga för förbundet om man har avdelningar som tidigare eller regioner. Det som är viktigt att fråga och belysa är hur medlemsdemokratin kan garanteras. Alla medlemmar, arbetande, arbetslösa, sjuka, studerande måste garanteras rättigheten att besöka ett medlemsmöte och där kunna lägga förslag. Förslag som garanterat skall leda till ett seriöst bemötande samt att förslagen lyfts upp till högre nivå.

Kan medlemsdemokratin garanteras ser vi inget hinder för att avskaffa avdelningarna och ersätta dem med regioner.

Däremot är vi helt klara över att organisationsutredningens arbete inte kommer att leda till fler aktiva medlemmar. Den kris vårt förbund liksom övriga LO förbund befinner sig i med allt färre aktiva medlemmar är inte ett organisatoriskt problem och kan därför inte lösas med organisatoriska åtgärder. Det är ett ideologiskt problem. Våra fackliga ledningar saknar helt en framtidsstrategi. Man vet inte vad man vill med framtiden. Man är helt upptagen med att lösa problemen i den tur de kommer upp på bordet. Ett alldeles uppenbart problem i detta sammanhang är Lavaldomen som i sig är ett dråpslag mot Byggnads och kollektivavtalen.

Byggnads kongress beslutade också att Byggnadsarbetarförbundet skall verka för att karensdagarna i A-kassan skall slopas, i strid mot förbundsledningen som ansåg att det var en för dyr reform i nuläget.

Valberedningen fick se sitt förslag till andre förbundsordförande förkastas, istället valdes Johan Lindholm från Byggettan i Stockholm. Johan Lindholm nämnde i sin presentation att han tror på Europa, för byggnadsarbetarnas skull får vi hoppas att han inte ställer Europa synonymt med kapitalets EU och den byråkrati som de har byggt omkring sig, för av dessa är det allt för många av i de fackliga ledningarna.

Mona Sahlin hade äran att dela ut Byggnads kulturstipendier.  Byggnads delar ut stipendier på 220 000 som i år gick till musiker främst inom den klassiska genren, men även en del bildkonstnärer.

Den politiska delen av Mona Sahlins tal var ett traditionellt valtal där den borgerliga regeringens politik med all rätt brännmärktes. Och ingen kan väl ha undgått det orättfärdiga i den borgerliga politiken, knappast byggnadsarbetarna heller. Den enkla lösningen var välj socialdemokrater. Några nya idéer som skulle bära upp den politik oppositionen vill föra innehöll inte talet. Huvudbudskapet är, vi kan föra en bättre borgerlig politik än borgarregeringen, vi skall göra den rättvisare. För det belönades hon rikligt genom att byggnads kongress överlämnade en check på 1 miljon kronor till socialdemokraternas valfond. Sen påstod hon att socialdemokraternas motto alltid varit ”Åt var en efter förmåga och åt var en efter behov”, det har nog varken vi eller byggnadsarbetarna märkt.

Kongressen har en del internationella gäster, bl.a. från Sydafrikas byggnadsarbetare.

En tanke på “Fortsättning på Byggnads 15:e kongress

  1. ”Av var och en efter förmåga, åt var och en efter behov”- Jojo, Mona delar ut Marxistiska fraser när det passar henne och om hon därigenom kan få större möjlighet att nå fram till en mer lukrativ verksamhet.

    Det gör mig så förbannad att sossepartiet alltsedan begynnelsen har kunnat lägga beslag på medel från den samlade fackföreningsrörelsen, trots att många inte är sossar. Förr om åren gick alltid några procent direkt från fackföreningsavgiften till Soosepartiet.
    Möjligen har reformisterna och arbetarklssförrädarna studerat det där med ”tionden och kyrkan”?

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.