I september uppmanande Kurdiska språk- och undervisningsrörelsen (TZP-Kurdi) kurdiska barn att bojkotta skolorna i syfte att försöka få modersmålundervisning på språket accepterat. Miljoner kurdiska ungdomar var därför inte i skolorna.
19 oktober påbörjades rättegångarna mot Svenska PENs hedersmedlem Muharrem Erbey och ett hundratal andra politiker, efter 1½ år i förvar. När de kurdiska åtalade ville försvara sig på kurdiska nekades dem den rätten med hänvisning till att kurdiska var “ett okänt språk”.
Båda dessa händelser hjälpte till att lyfta frågan om modersmålsundervisning och rätten till att försvara sig på sitt språk. Sverige har med sina 156 modersmålsundervisningsspråk tagits som ett positivt exempel. Många intervjuer och debatter mellan modersmålslärare och språkcenterledare härifrån har därför kablats till turkiska och kurdiska medier.Att Sverige som uppmuntrar modersmålsundervisning och samtidigt satsar miljoner kronor på detta bjuder in ultranationalisten och rasisten Ebru Gündeş var chockerande nyheter för oss.
Magasinkonstnärernas organisation delade 1999 ut ett pris till Ahmet Kaya. Han höll där ett tal där han sa “jag tar inte detta pris för min egen skull. Jag vill göra det för att hedra Människorättsorganisationen (IHD), Lördagsmödrarna (för deras arbete för med att hitta borttappade barn) och de arbetare som har lagt ner möda på att jobba med magasin. Eftersom jag är av kurdisk börd vill jag spela in sånger på kurdiska och göra musikvideos, och jag tror att det finns modiga stationsägare som vill ge mig den chansen”, föklarade Kaya och kom strax efter detta att utsättas för ett lynchningsförsök.En av de drivande bakom att knivar, gafflar, knivar och svordomar haglade över Kaya var Ebru Gündeş. Det är anledningen till att turkiska arbetare och kurder inte har förlåtit henne. Gündeş’ konserter har med anledning av detta blivit föremål för protester. Kaya som blev föremål för lynchningsförsöket för att ha klargjort att han ville sjunga sånger på kurdiska lämnade sitt land för Paris och avled där 1½ år senare.
Ett tv-program senare gick hon emot artisten Bülent Ersoy som försvarat freden och talat om de ungdomar som dör i kriget (något som följdes av en rättslig procedur) och bidrog till att ställa kurdiska och turkiska ungdomar mot varandra i nationalistisk och rasistisk anda. Gündeş avslutade programmet som har miljontals tittare med att säga ”martyrerna dör inte, landet kan inte delas”; en slogan från det rasistiska och fascistiska partiet MHP.
Gündeş’ Stockholms-konsert har varit ett omdebatterat ämne i både turkiska och kurdiska medier. Det har skrivits att kurder har tryckt på för att konserten ska ställas in. Det är inte bara kurder som vill det. Turkar,syrianer, aleviter, människor med olika nationaliteter och tro vill detsamma och detta har man bland annat krävt från Riksteatern genom gemensamma organisationer. Ahmet Kaya är en artist som är mycket omtyckt bland kurder, turkar och syrianer. Före sin död genomförde Kaya en konsert i Solnahallen inför 6 000 personer.
Att använda skattepengar för att bjuda Ebru Gündeş till Sverige är att skapa utrymme för provokationer från Riksteaterns sida.
Stockholm, Den 8 December 2010
Murat Kuseyri, Journalist
Jaha!
När det passar Murat Kyseyris politiska osikter och när det går hand i hand med Turkiska Regimen mot Syriyen och kallar Esad diktatör som Tayib Erdohan gör,Då murat Kuseyri är inte mot Turkiska fasizmen.
Men när det gäller bara kurdar då är det bilir Turkiska fasizmen åter igen aktuelt för Murat Kuseyri. Är detta som moralen att vara antifasit?Har man inte politska prenciper som är klas inriktade då har man inte med saken att göra!