Hans Linde och Carl Bildt överens om Sveriges politik i Syrientragedin

Fredagen den 14 juni med början klockan 09.00 inleddes en interpellationsdebatt i Sveriges riksdag om läget i Syrien.

Utrikesminister Carl Bildt inledde debatten med att beskriva den ohyggliga humanitära katastrof kriget innebär för Syriens befolkning. Carl Bildt kunde berätta om de ohyggliga umbäranden Syriens befolkning utstår med katastrofala flyktingströmmar som följd. Inte minst för grannlandet Jordanien med en befolkning på 6 miljoner invånare som tvingats ta emot 2,5 miljoner flyktingar från krigets Syrien. Carl Bildt betonade i sitt anförande vikten av att FN ges möjlighet att agera. Inför den planerade internationella konferens som är planerad att hållas för att komma en lösning närmare betonade utrikesministern att svårigheten med en sådan konferens består i att den måste omfatta alla inblandade, i det sammanhanget betonade han att Iran måste ingå.

Hans Linde, vänsterpartiets utrikespolitiska talesperson, höll ett anförande på samma tema. Hans Linde tog sig också friheten att kritisera EU. Han menade att det var mycket illa att EU inte hade en gemensam och slagkraftig utrikespolitik. Underförstått kritiserade Hans Linde EU:s ministerråd för att det accepterade att Storbritannien och Frankrike tillåts att föra en egen politik som inte är förankrad i EU och uppmanade Carl Bildt att på nästa ministerrådssammanträde kritisera Frankrike och Storbritannien för att de för en utrikespolitik som inte i alla lägen är förankrad i EU. Hans Linde menade att detta strider mot Sveriges uppfattning om att EU:s utrikespolitik är Sveriges utrikespolitik. Hans Linde kunde i och för sig förstå Storbritanniens och Frankrikes agerande då de har gamla intressen att försvara i området, intressen som härrör sig från kolonialtiden.

Efter Hans Lindes anförande kom debattens mest intressanta klargörande från utrikesminister Carl Bildt.
– Fru talman. Jag kan skriva under på vartenda ord som Hans Linde här i kammaren har framfört, i sammanhanget hör det inte till vanligheterna att jag alltid är helt överens med vänsterpartiet, men i detta sammanhang är det så vilket jag uppskattar”.
Efter detta kände sig Hans Linde tvingad att ge ett gensvar.

– Fru talman. Tragedin i Syrien är så omfattande att den inte får användas i ett inrikespolitiskt käbbel. Den får inte användas i ett syfte att göra partipolitiska vinster.

Debattens mest intressanta ämnen kom aldrig till debatt, man diskuterade inte Saudiarabiens roll i katastrofen för att finansiera och beväpna terrorister, man kritiserade inte Israel för att det aktivt är indraget i kriget. Man kritiserade inte USA:s och EU:s långsiktiga intressen för att säkra nödvändiga naturtillgångar. Någon form av klassmässigt tänkande från vänsterpartiet och dess utrikespolitiske talesperson gick tyvärr inte att spåra. Hans Linde skulle utan vidare kunna vara ledarskribent på vilken liberal dagstidning som helst i Sverige.

En annan ofrånkomlig slutsats är att skillnaden mellan de så kallade rödgröna och allianspartierna i Sveriges riksdag när det gäller utrikespolitiken är obefintlig.

Lars Lundberg

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.