USA:s president Barack Obama levererade onsdagen den 26 mars ett tal i Palais des Beaux Arts (Palatset för skön konst) i Bryssel, vars huvuddel behandlade Ryssland-Ukraina konflikten och folkets beslut på Krim att via en folkomröstning få tillhöra Ryssland.
Krims strategiska läge och dess befolknings val att via en folkomröstning åter låta Krim få bli en del av Ryssland är en nagel i ögat för USA/EU/NATO:s expansion österut. Imperialisterna från nämnda konstellationer hade större planer än så; att uppnå ett bättre delmål för att från bättre utgångspunkt för ett krig kunna realisera den gamla drömmen om maktherravälde över Ryssland och dess rikedomar.
Härför fortsätter Obama att tala om Rysslands annektering av Krim. Härvid nämns inte att 97% av Krims befolkning röstade för en anslutning till Ryssland- ett storslaget valresultat för att klippa banden till Ukraina efter den fascistiska och profascistiska statskuppen, finansierad av USA och EU.
Obama talade om samförstånd och ideal gentemot Ryssland: Men för att gå tillbaka till Ukraina: Var och mellan vem/vilka ligger samförståndet för att göra en statskupp och på vems premisser sker den? Är dessa de jämförbara demokratiska idealen mellan USA, dess G(7),EU och NATO-partners?
Folket på Krim gav inte sitt samförstånd till fascismen eller den USA-finansierade statskuppen. Det har inte heller majoriteten av det Ukrainska folket gjort och kommer inte att göra om det får tillfälle att uttrycka sig på demokratiskt sätt. För att motverka en sådan utveckling finns därför de fascistiska gangstergängen kring de nya kuppmakarna, helt enkelt för att skrämma människor till tystnad.
Obama liksom övriga USA-administratörer verkar mena att det var ett fullständigt demokratiskt förfarande att finansiera och hjälpa till att genomföra statskuppen i Ukraina och därtill använda 5 miljarder dollar. Nu beviljas ytterligare 15 miljarder i lån från IMF i finansiell hjälp- till ett land vars regering saknar erkännande, inte minst hos sin egen befolkning.
Lånet måste förr eller senare betalas tillbaka, och det med hög ränta- inte av mottagarna; näringslivet och deras administratörer men av folket. Som alla lån från IMF måste det låntagande landet skära ned sin stats omkostnader vilket betyder arbetslöshet, lägre löner, sämre socialt skyddsnät, arbetsmiljöskydd, sämre sjukvård, skola och omsorg m.m. Den är den sorts hjälp, jämlikhet, mänsklighet, fri- och rättigheter samt möjligheter som det arbetande folket dagligen möter i kölvattnet efter EU/ECB/IMF liksom efter NATO och USA-imperialismens härjningar. Det är monopolkapitalismens definition av demokrati. Imperialism utåt- fascism inåt som talar.
Att USA framhärdar i sin historieförfalskning för att utföra sina ”demokratiska” handlingar med hjälp av sin militärapparat världen över gavs i onsdags ytterligare ett slående exempel genom Obamas tal.
”Och Kosovo lämnade Serbien efter en folkomröstning som inte organiserades utanför gränserna för internationell lag men i noggrannt samarbete med Förenta Nationerna och med Kosovos grannar. Inget av detta kom ens i närheten av vad som hände på Krim.”
Faktum är att det var Obama som inte ens kom i närheten av sanningen. Vad som däremot hände i Kosovo är följande (säkert inget som intresserar historiförfalskarna); Efter en tre månader lång bombning av det före detta Jugoslavien i juni 1999, lades Kosovo under FN:s administration (UNMIK) i Kosovo via UNMIK och den NATO-ledda fredsstyrkan (KFOR) (i vilken också Sverige deltog/deltar för att befästa USA:s suveränitet i området).
Den 14 maj 2001, två år efter att UNMIK och KFOR anlände till Kosovo, godkände FN en kostitutionell förfaring för ett provinsiellt självstyre i Kosovo. FN efterlyste ett 120 platsers parlament att utse president och premiärminister. I november det året höll Kosovo sitt första parlamentariska val och FN sade att det var en enorm framgång.
2005 utsåg FN:s generalseketerare Kofi Annan, Matti Ahtisaari (MA) att leda Kosovo vidare i sin självständighetsprocess. Efter ett flertal samtal med både Serbien och Kosovo 2007, lade MA fram ”tio vägledande principer” för att ge breda maktbefogenheter åt Kosovos regering. Ahtisaari- planen sades vara en kompromiss från båda sidor men gav Kosovo möjlighet till ett brett sälvstyre och att ingå i internationella överenskommelser och internationella organisationer.
Planen uppbackades av USA, Storbritannien, Frankrike, Tyskland, Italien, Rumänien och Kosovo självt, men Serbiens samtycke. Ryssland förkastade till slut planen tillsammans med Serbien och förhandlingarna gick in i ett dödläge.
Trots detta förklarade Kosovos myndigheter sitt oberoende i februari 2008.
17 februari antog Kosovos församling självständighetsförklaringen i fullt överensstämmande med rekommendationerna från FN:s sändebud Ahtisaari. Samma dag erkände USA och fyra Europeiska stater Kosovos självständighet.
I Montenegro däremot ägde en folkomröstning rum som underlag för att kunna förklara sin självständighet. Den ägde rum 2006. Om Obama refererar till den; kan han inte ens skilja Montenegro från Kosovo? Dessutom, den i Montenegro var inte något skolexempel för demokratiskt förfarande eller internationell lag heller. Den hölls under mycket mörka omständigheter där människor köptes helt öppet, sade den serbiske historikern Nebojsa Malic till RT. ”Jag är inte säker på vad de försöker att framställa i fallet Kosovo men man kan inte bara hitta på egna fakta för att förstärka sina argument.”
Fanns det då absolut inget referendum i Kosovo? Jo, år 1991, (15 år innan) vars resultat endast erkändes av Albanien.
HISTORIEFÖRFALSKNING för att uppnå monopolkapitalets vilja.
Historieförfalskningen, speciellt mot socialismen/kommunismen i världen har kunnat äga rum fortlöpande sedan det kollektiva minnet avtar med tiden, jämsides med att kapitalets propagandaapparat är kollossal och konstant lögnaktig i sin framställning, för att skapa underlag för att berättiga övergrepp via den militära våldsapparaten och att få styra världen. Krigshökar och ”journalister” kommer till tals som experter. Först ”förklarar”/”analyserar” de världen och märk väl- utan klassaspekter. Sedan kan deras bild kunnat stå i princip oantastad eftersom praktiskt taget all media ägs av kapitalet.
När det gäller så modern historia som den under kriget mot det forna Jugoslavien är dock människor inte så totalt utan minne ännu som USA- kapitalet verkar ha hoppats på. De hade helt enkelt för stor tilltro till sin duperings-apparat. Tiden läker inte heller alla sår.
Kjell Bygdén
Reflektioner kring en refererande artikel från Russia Today 26/3 2014
