EU-toppmötet som hölls den 18-19 december och de beslut som fattades utgör en upptrappning av EU- regeringarnas och monopolens offensiv mot arbetarklassen och de fattiga folkskikten i samtliga av EU:s medlemsstater.
1.Den svaga kapitalistiska återhämtningen och möjligheten att en ny kris ska bryta ut i eurozonen och i EU innebär ökade svårigheter för ett borgerligt styre. Det skärper inte bara de interna motsättningarna i EU utan också motsättningarna mellan de andra imperialistiska centrumen och inflytelserika kapitalistiska länder på internationell nivå.
2. Deras konkurrens har ingenting med folkens intressen att göra. Den manifesterar den våldsamma konfrontationen mellan EU:s borgerliga medlemsstater och dess sektioner.
3. INITIATIVET uttrycker särskilt oro rörande EU:s ständigt eskalerande imperialistiska aggressioner mot gränsländerna i öst med fokus på Ukraina såväl som de andra länderna som ingår i “Östligt partnerskap” – Moldavien, Georgien och Azerbadjan i konfrontation med det kapitalistiska Ryssland. EU:s drygt 20 militära operationer runtom i världen däribland i sydvästra Medelhavet, Mellanöstern och Afrika. Även de ökade motsättningarna mellan de andra imperialistiska länderna som fokuserar på energiresurser och deras transportvägar, ökar riskerna för ett imperialistiskt krig. Nato och den fortsatta utvecklingen av strategiskt samarbete med målet att fortsätta att vara en grundpelare i EU: s aggressiva militära politik. EU utökar sina militära befogenheter med nya mekanismer och organ och använder varje tillgänglig förevändning. Man strävar efter att bli, som besluten indikerar en “global aktör”.
4. Antingen genom fortsättningen med den så kallade skatteregleringen eller genom en mindre restriktiv version, är deras gemensamma nämnare:
•Att arbetarklassen ska fortsätta med sina uppoffringar, ett reducerat arbetskraftspris då man befinner sig mellan arbetslöshet och en flexibel anställning,
Främjandet av de anti-folkets reformer som riva några rättigheter som finns kvar: arbetskraft, socialförsäkrings, utbildning, hälsa och välfärd.
• Det lojala bevakandet av de folkfientliga beslut som EU och alla dess medlemstaters regeringar har kommit överrens om. Detta i motsats till finanspolitiken och liberaliseringen/avregleringen av marknaderna (särskilt energi, telekommunikation, digital teknik , transporter) och privatiseringar i sektorer av strategisk betydelse.
• Intensifiering av de folkfientliga åtgärderna för att i sin tur lägga bördan att betala av statsskulden på de människor som inte skapar den och som inte gynnas det minsta av dess inflation.
• Förstärk repressionen, de åtgärder som begränsar strejkrätten, förföljelsen av fackföreningsmedlemmar och andra militanta, massdränkningar av invandrare och flyktingar och deras fångenskap i koncentrationsläger.
5. Förstärkandet av det så kallade ”Europeiska Ekonomiska Styret” inkluderar ”Europeiska Terminen”, ”rekommendationerna för varje land”. Övervakningen av medlemsstaternas budgetar, de förbättrade rutinerna för övervakningen, tillrättavisande och sanktioner avseende medlemsstaternas prestationer i relation till de uppsatta målen i Stabilitetspakten och den folkfientliga EU 2020-strategin. Det bildar en mekanism för ”permanenta promemorior” och övervakning i alla medlemsstaterna för ett fullständigt genomförande av de kapitalistiska omstruktureringar som är nödvändiga för att säkerställa lönsamheten för monopolistiska affärsgrupper och för att de ska stärka sina positioner i den globala monopolkonkurrensen.
6. Det så kallade investeringspaketet på 300 miljarder euro som presenterades av Europeiska kommissionen är avsett att förse ytterligare kapital till affärsgrupperna för att dessa i sin tur ska göra investeringar med statsbidrag för att stärka sin lönsamhet. Folket kommer att fortsätta utarmas för att finansiera monopolen, med en ännu mer omfattande plundring av deras inkomster och nya uppoffringar.
7. Konsekvenserna är också ödesdigra för de fattiga och medelstora jordbrukare som betalar ett högt pris för EU: s politik. Den nya gemensamma jordbrukspolitiken för perioden 2014-2020 är nådastöten som kommer att driva bort de fattiga bönderna från deras marker eftersom det stärker koncentrationen av jordbruksproduktionen i händerna på ett fåtal och därmed blir det full liberalisering av marknaderna.
Den kapitalistiska tillväxten som är lukrativ för de partier som stödjer EU och kapitalets lönsamhet, oavsett de olika förvaltningsvariationerna, kommer att innebära ännu fler plågor och ännu mer misär för folken. EU kan inte reformeras, det kan inte bli folkvänligt. Arbetarna måste sätta sitt avtryck på utvecklingen. Detta är deras väg ut och deras hopp.
Det Europeiska Kommunistiska Initiativet uttrycker sin solidaritet och välkomnar massstrejker och folkliga mobiliseringar som pågår i ett flertal europeiska länder såsom Belgien, Grekland och Italien.
Partierna som deltar i INITIATIVET ägnar all sin styrka åt att utveckla klasskampen, att frigöra folken och att bryta sig loss från EU:s och monopolens bojor, så att folket kan ta makten och åtnjuta den rikedom som de själva producerar.
