För femtiofem år sedan närmare bestämt den 12 april 1961 skrev kosmonauten Jurij Gagarin historia. Han klättrade in i hans sovjetiska rymdfarkost Vostok 1 och åkte ett varv runt jordens omloppsbana. I och med detta blev Sovjetunionen det första landet i världshistorien i rymden samt även först med att skicka artificiella satelliter till rymden, och dessutom först med ihärdiga rymduppdrag som möjliggjorde att man kunde genomföra bemannade rymduppdrag och upprätta rymdstationer i rymden. Det var inte förrän 1969 i samband med NASA:s Apolloprogram som successivt ledde fram till att USA var först med att skicka upp den första människa på månen yta vilket i sin tur bidrog till att USA gick om Sovjetunionen i rymdkapplöpningen. 25 år efter Sovjetunionens upplösning nämns det aldrig idag i offentliga astronomiska sammanhang att Sovjetunionen lade grunden för vad vi idag vet om rymdteknologisk vetenskap som senare skulle komma att kopieras rakt av utav deras motståndare. Istället framställdes Sovjetunionen som komplett ”galna” och deras rymdäventyr uppfattades som ”storsyndiga”. Här nedanför sammanfattar jag flera punkter som skulle komma att revolutionera rymdvetenskapen.
Den 4 oktober 1957 skickade man ut den första satelliten i rymden vid namn Sputnik 1 som ingick i det sovjetiska rymdprogrammet där satelliter sändes upp i omloppsbanan runt jorden. Satelliten skapade stor uppståndelse i hela världen. En månad senare skickade man upp nästa satellit i programmet, Sputnik 2, som hade med sig hunden Lajka på sin färd. Satelliten sköts upp 3 november 1957 och stannade i omloppsbanan under 162 dygn innan den återinträdde i jordens atmosfär den 14 april 1958 och brann upp. Under tiden i omloppsbanan samlade ryssarna data till sitt rymdprogram och kunde mäta hur jordens omloppsbana fungerade. De blev pionjärer inom området. Efter de tre första uppskjutningarna övergick ryssarna till satellitserien Korabl (ryska för ’skepp’). I och med detta kunde man senare se ett samband vilket bidrog till att man 1961 skickade ut den första bemannade rymdfarkosten i rymden vid namn Vostok i rymdens omloppsbana med kosmonauten Jurij Gagarin som genomförde ett historiskt uppdrag med hans välkända rymdfartyg ”Vostok”. Det här möjliggjorde att man kunde genomföra flera framtida sovjetiska rymduppdrag. Man blev också det första landet i världen som hade den första kvinnan i rymden vid namn Valentina Teresjkova, som även genomförde den första rymdpromenaden.
Om 1950-talet och 1960-talet räknas till guldåren för sovjetiskt i rymdupptäcktsresande, så gjorde man bortsett utöver detta också flera makalösa framsteg under slutet av 1970-talet och 1980-talet. Den första landningen på en annan planet gjordes på Venus den 15 december 1970 med sonden Venera 7 som sköts upp av Sovjetunionen den 17 augusti 1970. 1975 lyckades man med att vara först med att tränga igenom tjocka slöjan av Venus ständigt närvarande molntäcke och landade på Venus markyta och senare tog man bilder på den nyupptäckta planeten. Sovjetunionen blev därmed först i världshistorien med att ta bilder på en helt främmande planets yta och det blev en sensationell nyhet världen över. Under senare hälften av 1970-talet drev man ett vetenskapligt samarbetsprojekt vid namn Interkosmos mellan länderna i det dåvarande socialistiska blocket för utforskandet av rymden. Sovjetunionen ledde projektet som mestadels bestod av bemannade rymdfärder, även om obemannade farkoster också användes.
Sammanfattningsvis gjorde Sovjetunionen otroligt framgångsrika upptäcker i rymden och bidrog både med satelliter och rymdfarkoster. 25 år efter Sovjetunionens upplösning måste man förstås hedra den federala rådsrepubliken som var så framgångsrik för sin tid beträffande upptäckter av rymdens omloppsbana och detta har i sin tur bidragit till att vi idag har en så pass välutvecklad rymdteknik som i sin tur gör att vi i framtiden kan besöka planeten Mars.
Manne Nilsson
