Trump trappar upp USA:s attacker mot Venezuela. Nyligen förnyades Obamas dekret som pekar ut Venezuela som ett ”extraordinärt och ovanligt hot mot USA:s nationella säkerhets- och utrikespolitik” och i februari infördes nya sanktioner mot ledande venezolanska politiker och tjänstemän, bland annat mot Vice presidenten Tareck el-Aissami.
Det kanske mest påtagliga i Trumps agerande mot Venezuela är hur den panamerikanska organisationen OAS, som sedan starten kontrolleras av USA, skärpt båden tonen och attacken mot Maduros regering. Tillsammans med regionens högerregeringarna har USA genom OAS, ledd av Luis Almagro, hotat med att både kasta ut Venezuela från OAS och att tillämpa den s k Demokratiska Stadgan mot landet, något som tolkas som att öppna för en utländsk intervention.
De nytillkomna högerregeringar i Brasilien och Argentina gör, inte oväntad, gemensam sak med Trump för att isolera Venezuela. Men kanske mest förvånande i sammanhanget är Mexikos ledande aggressiva roll. Landet har tidigare alltid prioriterat dialogen med andra latinamerikanska länder. Nu, menar experterna, tvingas Peña Nietos högerregering, hårt trängd av Trump, att ryta till mot Venezuela för att visa USA sin lojalitet och på så sätt minska spänningarna mot landet i norr.
Oljeintressen i fokus
USA:s nye utrikesminister Rex Tillerson har sedan tidigare en komplicerad relation till Venezuela. Tillerson var direktör i världens största oljebolag ExxonMobil när Hugo Chavez, i enlighet med en ny oljelag, köpte upp bolagets tillgångar i Venezuela. Tillerson vägrade, till skillnad från de allra flesta andra oljebolag, att gå med på en överenskommelse. Därefter krävde Tillerson 10 miljarder dollar i ersättning för de ”förlorade” venezolanska oljefälten Cerro Negro och La Ceiba. Tvisten mellan ExxonMobil och Venezuela gick vidare till Världsbankens tvistorgan ICSID som dömde till Venezuelas fördel. Senast i mars 2017 avslogs oljebolagets senaste krav på 1,6 miljarder dollar. Konflikten mellan USA-oljebolaget och Venezuela fortsätter nu med ExxonMobils oljeprojekteringar i Esequibo. Det är ett ouppklarat tvistat område sedan kolonialtiden som både Guyana och Venezuela gör anspråk på och som därmed gör investeringar i Esequibo oförenliga med internationell investeringsrätt.
SouthCom militära upptrappning
En central aktör i Trumps strategi mot Venezuela och som fått en mer prioriterad roll på sistone är Southern Command (SouthCom). SouthCom leder USA:s militära operationer i Latinamerika och Karibien. Den 6 april varnade SouthCom högste chef Amiralen Kurt W. Tidd att den växande humanitära krisen i Venezuela kan tvinga till ”ett regionalt svar”. En formulering från en krigsmakt som inte kan tolkas på annat sätt än en intervention. För att trigga ännu mer stämningen påpekade Amiralen i sitt inlägg i april sin oro för att Kina, Ryssland och Iran stärkt sin närvaro i regionen.
Samma Kurt W. Tidd är huvudansvarig för en strategi gentemot Venezuela, och som läckte ut i februari 2016, med arbetsnamnet Freedom-2 Operation. Den innehåller både en detaljerad plan för att avsätta den nuvarande regering och också en plan på hur landet ska ”återuppbyggas” med införande av klassiska nyliberala åtgärder.
USA har som svar på de uppmålade hoten också stärkt sin militära närvaro i Latinamerika. Rapporten Foreign Military Training Fiscal Years 2015 and 2016 Joint Report to Congress, publicerad i mars i år, visar att USA investerat rekordstora 158 miljoner dollar på utbildning och träning av latinamerikanska militärer under 2015-2016. Enligt rapporten ska 19 608 personer från latinamerikanska försvarsstyrkor ingått i USA:s militära program. Inte oväntat fick Colombia mest pengar (46,2 miljoner dollar) följt av Mexiko och Peru. Colombia har ett 10-årigt militärt samarbete med USA som ger SouthCom och USA:s försvarsmakt tillgång till 7 militära baser i landet och där flera av dem ligger nära gränsen till Venezuela (den mest kända är Palenquero). I SouthComs Freedom-2 Operation nämns de colombianska baserna men även baserna Reina Sofia i Aruba och Hato Rey i Curazao som operationsplatser. Båda karibiska öar gränsar till Venezuela. Högkvarteret för en USA-attack mot Venezuela är basen Palmerola i Honduras.
Nordic Solidarity Network with Venezuela
