Riktpunkt publicerar här i sin helhet det tal som ordföranden för Sveriges Kommunistiska Parti, Andreas Sörensen, höll den 16 september i Göteborg på det möte som anordnades i samband med demonstrationen mot NATO och Aurora 17.
Hur vi bekämpar imperialismen – Sveriges Kommunistiska Parti
Imperialismen är kapitalismen på sitt högsta utvecklingsstadium; det är ett världsomspännande system där de olika länderna och nationerna inordnas, där monopolens makt gör sig gällande på olika sätt och med olika medel. Imperialismen är kapitalismens monopolistiska stadium; kapitalismen existerar inte parallellt med imperialismen, utan kapitalismen har utvecklats till imperialism. Den monopolistiska kapitalismen är sprungen ur förenandet av bank- och industrikapitalet till finanskapitalet, i vilket bankerna intar en framstående roll; en roll som får dem att agera spindlar i nätet.
I det imperialistiska systemet, där världens nationer och deras respektive monopol är inordnade, återfinns även Sverige på en relativt framstående nivå. De svenska imperialisterna finns över hela jorden och i relation till landets storlek är den svenska imperialismen otroligt stark. Hittills har den störtat de baltiska länderna i fördärvet och pressat ner levnadsomkostnaderna där så djupt att det för stora delar av den baltiska arbetarklassen inte går att leva i landet; man måste lämna sitt hem och sin familj för att söka sig till andra länder, där man får jobba för svältlöner och där de används som brickor i imperialisternas spel.
När realsocialismen föll öppnades för den svenska imperialismen stora möjligheter att exploatera de nya baltiska länderna. Det fanns inte längre något socialistiskt system som kunde hålla imperialisterna tillbaka. Efter kort tid hade man lagt dessa länder under sig och underordnat dem den svenska imperialismen. Trots den svenska imperialismens styrka, så saknar den egna militära möjligheter att på allvar försvara sina intressen, utan måste inordna sig under de starkare makterna. Valet föll givetvis på NATO och den amerikanska imperialismen, med vilken man sedan tidigare haft starka band. Med hjälp av amerikanska och tyska soldater ska de baltiska länderna skyddas mot Ryssland. Samtidigt erbjuder ett närmare samarbete med NATO goda affärsmöjligheter för krigsindustrin.
Sveriges Kommunistiska Parti manar därför till kamp mot de utländska trupper som just nu finns stationerade i vårt land. Vår huvuduppgift är dock kampen mot de svenska imperialisterna. De är minst lika hungriga och farliga som de amerikanska, tyska eller ryska motsvarigheterna och de tvekar inte att störta hela nationer i fördärvet. De tvekar inte att städa upp efter den amerikanska imperialismens härjningar i Afghanistan och de bidrog mer än gärna i krossandet av den libyska nationen. De svenska imperialisterna är våra huvudfiender – fienden finns i vårt eget land!
Imperialismen, alltså den utvecklade kapitalismen, genererar krig på löpande band. Den pressar ner hela världsdelar i fattigdom; den sliter hela nationer i stycken med hundratusentals döda som resultat. Kommunisterna måste vara tydliga: det finns inga möjligheter till fred under imperialismen; det finns inga möjligheter till fred under kapitalismen.
Den enda varaktiga freden är den fred som socialismen erbjuder. Den enda möjligheten till fred finns i imperialismens krossande; den socialistiska revolutionen är den enda lösningen. En kamp för fred som inte samtidigt är en kamp för socialismen och mot imperialismen är en återvändsgränd. En borgerlig kamp för freden förlänger istället lidandet. Den som bidrar med att sprida illusioner kring imperialismen och kapitalismen bidrar till att förlänga det elände och den fattigdom som stora delar av världen lever under; den som intar en försonande inställning gentemot imperialismen säkrar imperialisternas möjligheter att starta nya krig.
På vår trettiosjunde kongress, vårt partis senaste, förpliktigade vi oss att aktualisera socialismen och vi förpliktigade oss att stärka enheten mellan arbetarklassen och de andra utsugna klasserna och skikten. Det innebär att vi måste tydliggöra kopplingen mellan dagens situation, den revolutionära situationen och socialismen. Allting vi gör idag, alla dagskrav vi ställer upp och alla reformer vi kämpar för är trappsteg på väg mot socialismen; riktningen måste vara klar och målet måste vara tydligt. Vi vill ingen kapitalism med mänskligt ansikte, vi vill socialismen.
I kapitalismens ställe skapar vi socialismen och i den borgerliga statens ställe skapar vi den proletära staten; vi upprättar proletariatets diktatur och höjer de idag utsugna till härskare. Den proletära staten uppstår dock inte ur intet, utan är resultaten av den kamp vi för idag och den kamp vi för fram till dess upprättande. Vi måste idag lägga grunden för den framtida arbetarmakten och de strukturer vi idag bygger upp måste byggas upp till den framtida arbetarmaktens embryon.
Partiet har axlat uppgiften att förena de utsugna skikten och stärka enheten mellan dessa. Det måste ske genom skapandet av klassallianser mellan arbetarna och de andra utsugna skikten och det kan inte ske genom skapandet av politiska fronter; dessa politiska fronter och strävan efter enhet har vingklippt kommunistiska partier världen över och öppnat dörren för förstörandet av dessa partier. Istället för de politiska fronternas återvändsgränd bygger partiet upp de sociala fronterna och klassallianserna mellan arbetarna och de andra utsugna skikten. De utgör embryot och den första ansatsen till att bringa de utsugna och förtryckta i konfrontation med kapitalismen och de utgör början till byggandet av arbetarnas och folkens makt. Det visar de maktlösa vilken makt de faktiskt besitter och det visar de styrkelösa den enorma styrka de faktiskt har.
Kampen mot imperialismen går inte att skilja från kampen för socialismen, och kampen för socialismen kräver en organiserad arbetarklass och ett organiserat folk, som enats på klassbas. Det är vår strategi; det är vårt alternativ. Det är något helt annat än det hyckleri de politiska fronterna erbjuder, när man sprider illusioner om att freden kan säkras genom dialog inom det imperialistiska systemet. Istället erbjuder vi kamp och organisering mot det system som skapar krig och konflikter – imperialismen; vi erbjuder konfrontation med det system som varje dag mördar tiotusentals människor och som störtar folk och hela nationer i fördärvet. Vi erbjuder också stolthet och vetskapen om att man ställt sig på rätt sida. Vi erbjuder möjligheten att gå med huvudet högt; vi erbjuder en annan värld: socialismen.
