Oktoberrevolutionen

LEDARE (8/2017). Ingen händelse i mänsklighetens moderna historia har haft en sådan betydelse som den socialistiska Oktoberrevolutionen. Revolutionen har på ett fundamentalt sätt bestämt det moderna samhällets utveckling och utformning. Genom att visa att arbetarklassen var fullt kapabel att själva ta över ledningen och makten skrämde den slag på borgarna, tvingade imperialisterna att backa och tvingade fram förändringar till förmån för arbetarna och folket över hela världen. Denna påverkan har revolutionen än idag; det är svårt, om inte omöjligt, att överskatta det inflytande den ryska revolutionen har och har haft på vårt samhälle.

I början av 1900-talet var Ryssland ett motsägelsefullt land. På landsbygden sögs bönderna ut på ett otroligt brutalt sätt, inte mycket hade i praktiken förändrats sedan livegenskapens avskaffande i mitten på 1800-talet. Samtidigt existerade högt utvecklade kapitalistiska öar, där den moderna storindustrin hade utvecklats, ofta med utländska investeringar, främst franska och brittiska. Dessa anläggningar var enorma och hade en teknik och effektivitet som på sina håll överträffade de modernaste anläggningarna i Frankrike, Tyskland och Storbritannien.

I det tsaristiska Rysslands randområden hade samtidigt en uppsjö mindre nationer med våld inlemmats i det ryska riket. De finska, polska, kaukasiska och centralasiatiska folken, som alla stod på olika utvecklingsnivåer, underkuvades, hölls tillbaka i sin utveckling och sögs ut av den tsaristiska imperialismen. Först i och med Sovjetunionens upprättande kom exempelvis järnvägen till de turkmenska folken, som tidigare levt nomadliv på de vidsträckta slätterna. Brutala russifieringskampanjer och pogromer genomfördes i dessa områden och det var inte för inte som Ryssland kallades för ett nationernas fängelse.

Ur dessa förhållanden reste sig arbetarna och bönderna i det ryska riket till en första mäktig revolution 1905. Massiva strejker och bondeuppror ägde rum och först efter en brutal repression kunde tsarismen gå segrande ur kampen. Revolutionen 1905 var dock inte förgäves, utan lämnade djupa spår hos det ryska folket. I efterhand karaktäriserade Lenin i sina Brev från fjärran revolutionen som en generalrepetition och menade att den ”gjorde en djupplöjning, ryckte upp sekelgamla fördomar med rötterna samt väckte miljoner arbetare och tiotals miljoner bönder till politiskt liv och politisk kamp.” Det som dock framför allt blev ett bestående resultat av revolutionen 1905 var upprättandet av sovjeterna (arbetar-, bonde- och soldatråd) som ett uttryck för den sociala alliansen mellan arbetarna och bönderna.

Sovjeterna kom att spela en central roll i de två revolutionerna 1917, men utsattes efter 1905 för hård repression och förde en tillbakadragen tillvaro fram tills februarirevolutionen 1917, då de återigen blommade ut som arbetarnas, böndernas och soldaternas främsta kampmedel.

Februarirevolutionen överförde formellt makten från adeln och tsaren till en ny klass, borgerligheten och kapitalisterna, och var på så sätt en uppgörelse med det gamla feodala, tsaristiska systemet. Utvecklingen från 1905 till 1917 hade stärkt kapitalisternas ekonomiska makt i Ryssland och de dominerade i allt högre utsträckning Rysslands ekonomiska liv. I och med det första imperialistiska världskriget och de omfattande utvidgningarna av produktionen som kriget nödvändiggjorde drogs motsättningarna till sin spets. Lenin skrev att det ”imperialistiska kriget, som krävde en oerhörd anspänning av krafterna, påskyndade […] det efterblivna Rysslands utveckling” och ledde till att det räckte med ”de första slagen för att tsarismen skulle störta ihop och lämnade plats för bourgeoisien.” Revolutionen 1917 var en borgerlig revolution, som justerade de politiska maktförhållandena i Ryssland, så att de överensstämde med de ekonomiska.

I och med den kapitalistiska produktionens utveckling i Ryssland utvecklas också det ryska proletariatet –  kapitalismen frambringar sin egen dödgrävare. De ryska arbetarnas och de ryska böndernas alltmer omfattande organisering, som fick sitt främsta uttryck i sovjeterna, möjliggjorde kapitalisternas uppgörelse med tsarismen, men började samtidigt att i allt högre utsträckning utmana deras nyfunna makt. Sovjeterna växte och kapade åt sig allt större makt. Denna situation ledde till att en dubbelmakt utvecklades: i Ryssland fanns under 1917 två statsmakter. Å ena sidan fanns den borgerliga staten som behärskades av kapitalisterna, å den andra fanns arbetar- och bondestaten, byggd på sovjeter. I Proletariatets uppgifter i vår revolution skriver Lenin att detta ”dubbelväldes klassursprung och klassmässiga betydelse består i att den ryska revolutionen i mars 1917 inte endast sopade bort hela tsarmonarkin, inte bara överlämnade all makt till bourgeoisien utan också nådde ända fram till proletariatets och böndernas revolutionärt demokratiska diktatur.”

Genom den sociala alliansen mellan arbetarna och bönderna lyckades man utmana den borgerliga staten och kapitalismen; genom att bygga upp en makt som stod utanför borgerlighetens kontroll kunde man bygga upp arbetarnas och folkens egen makt. De krav man ställde gick utanför vad som var möjligt att genomföra vid varje enskild tidpunkt, de krav man ställde var revolutionära. Detta skapade en röd tråd mellan det dagliga arbetet och den framtida revolutionen – för att kunna genomföra revolutionen behöver strategin vara revolutionär och taktiken måste alltid föra framåt mot revolutionen. Allting vi gör idag måste syfta mot socialismen; den borgerliga demokratin är genomförd och nu återstår den socialistiska demokratin.

I denna andra skrev James Connolly redan 1907 att våra krav måste vara återhållna, vi ska bara kräva hela jorden och Bertold Brecht formulerade detsamma i diktform:

Vi behöver inte bara lappen

Vi behöver hela kjolen.

Vi behöver inte bara brödbiten

Vi behöver själva brödlimpan.

Vi behöver inte bara arbetsplatsen

Vi behöver hela fabriken.

Och kolet och malmen och makten i staten.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.