Människan och utbildningen

LEDARE (9/2017). Grunden för det mänskliga samhället är arbetet; allt värde kommer därifrån. Det är den första grundförutsättningen för det mänskliga livet och utan arbetet upphör den mänskliga utvecklingen. Den andra grundförutsättningen för människans utveckling är utbildningen, vidareförandet av det mänskliga kunnandet. Utan utbildningen vore alla framsteg omöjliga. Att från en generation till en annan föra över det mänskliga vetande som uppnåtts är något centralt för vår utveckling – det har tillåtit oss att ta oss dit vi nu är. Därför är Riktpunkts novembernummer tillägnat just utbildningen och skolan.

I år är det exakt 175 år sedan den så kallade folkskolan infördes, som var det första steget på en lång väg mot den enhetsskola som infördes på 60-talet i Sverige. Enhetsskolan innebar att arbetarklassen för första gången hade en riktig chans att ta sig in på universiteten och till högre studier. Den innebar en nioårig skolplikt för alla elever och man slog i lag fast att skolan skulle vara likvärdig för alla. I införandet av enhetsskolan spelade, som alltid, socialismen en större roll än vad man är villig att erkänna.

Den kommission som leddes av Stellan Arvidsson – den ledande socialdemokrat som ledde arbetet för enhetsskolans införande – hämtade inspiration från den enhetsskola som redan hade existerat i Sovjetunionen sedan revolutionen 1917, men framför allt knöt man starka kontakter med Östtyskland, som efter befrielsen från nazismen infört ett enhetsskolesystem. Speciellt för det östtyska systemet var framför allt den polytekniska utbildningen, som man kan läsa mer om i andra artiklar i denna tidning.

Dagens svenska skola har dock utvecklats i en helt annan riktning än de socialistiska enhetsskolorna, vars uppgift var att utveckla allsidiga personligheter och ge eleverna en hög bildning. Flera saker håller på krossa det som en gång var bra i den svenska skolan. Skapandet av en skolmarknad, där friskolekoncerner gör miljoner och åter miljoner i vinst påverkar inte bara eleverna i de privata skolorna, det har även tvingat alla skolor att ta hänsyn till konkurrensen. Det innebär att alla skolor måste investera i att attrahera elever, vilket de gör med alltifrån datorer och I-pads till resor för eleverna. Den pedagogiska vitsen med detta får man leta länge efter.

Situationen i skolan driver lärarna från yrket, vilket skapat en brist på tiotusentals lärare. Flera kommuner saknar helt lärare. Pressen på den enskilda läraren ökar, stressen blir ohållbar. Lönesystemet skapar oro och osämja på arbetsplatsen och påhitt som lönelyft splittrar lärarkåren, då bara utvalda lärare får ta del av löneökningarna. Den individuella lönesättningen och konkurrensen mellan skolorna skapar enormt stora löneskillnader.

För att skyla över missförhållandena riktar man uppmärksamheten mot annat. Man hävdar att det blir bättre om lärarna får högre status, om läraryrket blir en profession. Inget kunde vara falskare. Lärarna lider inte av brist på professionalisering, de lider av brister på förutsättningar att utföra sitt jobb. Hur professionella lärarna än blir, kan de inte trolla med knäna. Utan goda förutsättningar finns det ingen möjlighet att lyfta den svenska skolan.

De första förutsättningarna utgörs av ett kämpande lärarkollektiv. Den splittring som existerar bland lärarna i form av två fackförbund, som hela tiden spelas ut mot varandra, måste upphöra och lärarna måste sträva efter skapandet av ett enda fackförbund. Man måste göra upp med den elitism som fortfarande finns hos delar av lärarkåren: fackförbunden måste omfatta fler än de utbildade lärarna; de måste omfatta alla som arbetar på skolan. Utan ett kämpande lärarkollektiv kan förhållandena inte bli bättre.

Skolan är dock ingen isolerad ö, som enbart kämpande lärare kan lyfta upp. De organiserade lärarna är beroende av det övriga samhället i sin kamp; de är beroende av de organiserade arbetarna och det organiserade folket. De med störst intresse av en allmän utbildning, de som endast kollektivt kan säkra en bra utbildning för sina barn, måste dras med i kampen i skolan. Lärarna, arbetarna och folket måste mötas i sina egna organisationer för att tillsammans kämpa i skolan. Det är dock ingen enkelriktad väg. Lärarna måste på samma sätt välja sida i kampen mellan klasserna; de måste ställa upp på de kämpande arbetarnas sida.

I denna ekvation får naturligtvis inte heller eleverna utelämnas. De är minst lika intresserade av en så bra utbildning som möjligt som både lärarna och folket. Skolan måste bli en arena där lärarna, eleverna och arbetarna kan mötas och kämpa tillsammans för sin egen skola och för alla skolor.

Kampen för en bättre skola går hand i hand med kampen för ett bättre samhälle, för socialismen. Utan kampen för socialismen blir kampen för en bättre skola meningslös. Alla de framgångar man kan uppnå rullas tillbaka så fort chansen uppenbarar sig; utan socialismen som mål kommer kampen i skolan aldrig att vinnas.

Den socialistiska skolan erbjuder människan möjligheten till en allsidig utbildning, där inga aspekter av det mänskliga samhället eller naturen hålls dold för människorna. Den kommer att öppna upp skolan för de impulser som kommer från folket självt, och utbildningen kommer att ställas under folkets kontroll, med folkets delaktighet. Den socialistiska skolan kommer att visa upp samhället och naturen för eleverna och lära dem analysera bäggedera vetenskapligt.

Den socialistiska skolan kommer inte att dölja att det är arbetet som är källan till all världens rikedom, att det är arbetet som är det mänskliga samhällets grundförutsättning. Den kommer öppna upp skolan för arbetet, men även arbetet för skolan. Den polytekniska utbildningen måste vara vägledande och utgöra grunden för den socialistiska skolan.

Tills dess återstår kampen. Kampen för en bättre utbildning; kampen för ett bättre samhälle; kampen för socialismen. Om inte kampen för en bättre skola samtidigt är en kamp för socialismen, är den i slutändan fruktlös.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.