Två sidor av det kapitalistiska myntet

Den 3 februari skriver Wolfgang Hansson i Aftonbladet en artikel vid namn “Hotet från Kina inte bara militärt” om Kinas strategi för ökad ekonomisk kontroll och USAs reaktion till den. Han tar upp olika reaktioner till de kinesiska investeringarna och beskriver hur synen på dem har förändrats. Tidigare var inställningen till investeringarna väldigt positiva eftersom som Hansson sade: “Kina aldrig ställde några krav på demokrati, anti-korruption eller mänskliga rättigheter.”. Den attityden har enligt Hansson förändrats då de kinesiska företagen använder egen arbetskraft och ofta slår ut lokal produktion.

“Den stora skillnaden mellan kinesiska och västerländska investeringar utomlands är att de kinesiska företagen kontrolleras av staten” säger Hansson i sin artikel. Till ytan är den skillnaden stor och det verkar som två tydligt olika saker men i botten är de båda delar av den övergripande kapitalistiska strukturen i världsekonomin. Att Kina slår sig in på marknader tidigare dominerade av USA eller andra västländer som Frankrike eller Storbritannien uppfattas som någonting negativt av västvärlden. Nästan alla av de rika länderna i väst är imperialistiska till någon grad, inklusive Sverige. Den svenska imperialismen uttrycker sig inte mest i naturresurssexploatering i Afrika eller Latinamerika utan av utsugningen av billig arbetskraft i Baltikum och Polen.

Att Kina tar större och större plats på den ekonomiska marknaden är tydligt och den kinesiska ekonomin har vuxit kraftigt likt de kinesiska investeringarna utomlands. Imperialistiska makter är ingenting nytt i vår värld och att Kina har blivit en av dem är inga nyheter. Men den kraftiga tillväxten av en ny imperialistisk makt som hotar den största, USA, är något som är skrämmande för västvärlden. USAs ekonomi är pelaren som västvärlden har knutit sina ekonomier till och hotas den hotas alla. Detta faktum och den förlåtande mentaliteten kring USAs imperialistiska brott i profitens namn syns i artiklar som den här.

Jenny Karlsson

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.