Sekotidningen konstaterade den 10 april i en artikel att enligt rapporten ”Lågt lönemärke gynnar högavlönade” som är en del av 6F:s lönebildningsprojekt ”Lönebildning för jämlikhet”, har lönegapet mellan tjänstemän och arbetare ökat betydligt de senaste 20 åren.
Orsaken kan enligt rapporten spåras till att det så kallade ”märket”, den löneökning som bestäms av industrin är så lågt att det kan sparas pengar till lokala lönelyft för tjänstemännen. Utredaren Mats Morin menar att den ihållande trenden i majoriteten av avtalsrörelserna sedan 1998 har varit att löneutrymmet varit större än normen för de centrala avtalen, det vill säga märket.
– Målet är att utjämna skillnaderna mellan arbetare och tjänstemän och det har vi inte lyckats så bra med. Det är också bakgrunden till det här projektet, säger Kristoffer Arvidsson Thonäng, utredare på Seko tillika projektledare för 6F:s lönebildningsprojekt, till Sekotidningen.
Mot bakgrund av att rapporten grundar sig på antagandet att det finns ett fastslaget löneutrymme som ska uppdelas mellan arbetare och tjänstemän, föreslår man i den att de löneökningar som tjänstemännen förhandlar fram lokalt istället skulle man kunna förse arbetarkollektivet med hjälp av ökade centrala löneökningar.
För att komma till bukt med den rådande utvecklingsriktningen efterlyser rapporten bland annat ett högre märke och simultana låglönesatsningar.
RELATERAT: Märket splittrar avtalsrörelsen
