Framtiden för svensk arbetsmarknad

LEDARE (10/2019). Det är knappast någon överdrift att säga att strejkrätten i Sverige i praktiken är avskaffad. Sedan början av augusti trädde nya regler för strejkrätten i kraft, vilket försvårar strejker så till den grad att det är en praktisk omöjlighet att genomföra dem. De förändringar som redan genomförts är dock inte de enda som planeras – det pågår en rad olika processer som alla är mer eller mindre dolda. Målet är att helt och hållet stöpa om svensk arbetsmarknad.

De regler för strejkrätten som trädde i kraft i början av augusti innebär långtgående inskränkningar i rätten att strejka. Först och främst måste det fackförbund som vill strejka göra detta med syftet att uppnå ett kollektivavtal. Andra krav än detta är otillåtet. Kommer man förbi det första hindret uppenbarar sig dock redan nästa: alla krav som fackföreningen ställer i strejken måste ha förhandlats med arbetsköparen innan, annars blir strejken olovlig. Det här innebär en lång process som tillåter företaget att förbereda sig på strejken och minimera dess kostnader och effekt. Om strejken väl är igång så gäller det att hålla sig på mattan – det är nämligen förbjudet att lägga till krav som ska uppfyllas innan strejken avslutas när strejken väl är igång. Om något alltså händer under strejkens gång, såsom att en kamrat får sparken, så får man inte lägga till ett krav på dennes återanställning.

I praktiken är alltså strejkrätten avskaffad. Men det räcker inte. Nu diskuterar man istället införandet av en så kallad proportionalitetsprincip. Med inspiration från Danmark och Tyskland, samt hänvisningar till EU-rätten driver man på för införandet av en sån.

Proportionalitet och flexicurity

Kort sagt, så innebär proportionalitetsprincipen att stridsåtgärder måste stå i proportion till själva problemet på arbetsplatsen. Om stridsåtgärderna anses vara för hårda, bedöms de därför vara olovliga. Exakt hur ett sånt system kan se ut återstår att se, men att Arbetsdomstolen (AD) kommer få det på sitt bord verkar troligt. Med tanke på att AD redan i åtta av tio fall dömer till företagens fördel, lär också domar i proportionalitetsfrågan inte gynna arbetarna.

Proportionalitetsprincipen är en del av den modell som bland annat Svenskt Näringsliv vill införa och bygger närmast på den arbetsmarknadsmodell som finns i Danmark, som kallas flexicurity.

Centralt i det danska systemet är arbetsköparens totala envälde på arbetsplatsen och slopandet av den anställningstrygghet som arbetarklassen tillkämpat sig. Turordningsregler och andra tryggheter finns inte och det blir helt och hållet upp till chefen vilka som får jobba och inte – de som inte passar får gå samma dag. I utbyte mot arbetarnas ”rörlighet på arbetsmarknaden” erbjuds de en något mer omfattande arbetslöshetsersättning och omskolningsmöjligheter, samtidigt som de tvingas delta i så kallade arbetsmarknadsåtgärder.

För Svenskt Näringsliv, som länge riktat in sina angrepp mot Lagen om anställningsskydd (LAS) är detta drömmen. Själva framhäver de just att företagens behov av att ”bemanna och bygga sitt team utifrån verksamhetens vardag behöver stärkas” och att den verkliga tryggheten i arbetslivet framför allt ligger i ”företagens möjligheter att anställa”. Det betyder att all osäkerhet som existerar på grund av det kapitalistiska systemet lyfts över på arbetarna och det blir dessa som får betala skiftande konjunktursvängningar.

Utöver osäkerheten kring ekonomin, kommer arbetare som säger ifrån eller som blir obekväma på arbetsplatsen inte längre vara ett problem för cheferna. Om de kan få gå på dagen blir de lätta att göra sig av med. En annan följd av avskaffandet av LAS kommer vara att rädslan sprider sig på arbetsplatserna. Med rädslan kommer tystheten och acceptansen av större och större orättvisor. Det vi nu ser är en tillbakagång till en arbetsmarknad såsom den såg ut innan arbetarklassen organiserade sig och satte hårt mot hårt.

Om alla dessa frågor sitter nu Svenskt Näringsliv och LO i förhandlingar, vilket med största sannolikhet innebär att det är just denna verklighet som vi har att vänta. Om bara några år kommer vi att ha en helt annan arbetsmarknad än vi har idag och problemen vi kommer stå inför blir av en helt annan karaktär än idag.

Varför händer allt just nu?

Varför avskaffa strejkrätten när det inte strejkas? Varför angripa LAS när den svenska ekonomin gått för högvarv de senaste åren?

Det går inte att svara på de här frågorna om man inte lyfter in kontexten. Inom det kapitalistiska systemet hårdnar konkurrensen ständigt och profitmarginalerna minskar hela tiden. Alla företag i hela världen måste anpassa sig och genomföra besparingar och åtstramningar. Det här är en del av hela det ekonomiska systemets logik.

Det är inte svårt att räkna ut att detta i första hand drabbar arbetarna. Alla störningar i produktionen, alla – ur kapitalets perspektiv – oskäligt höga löner och alla extra kostnader för exempelvis säkerhet är hinder i vägen för konkurrensen. Konkurrensens järnhårda lagar låter ingen komma undan.

Svenskt Näringsliv vet om det här. Världens alla kapitalister vet om det här. Det är ingen hemlighet. De vet om betydelsen av angreppen som de just nu genomför mot LAS och mot arbetarnas relativa trygghet. Ur den totala osäkerheten som kommer drabba arbetarklassen i Sverige kommer också behovet av en avskaffad strejkrätt – det är en investering inför framtiden.

Svenskt Näringsliv vet att kvantiteten förr eller senare övergår i kvalitet, att arbetare som konstant pressas förr eller senare också svarar. Med en avskaffad strejkrätt försöker de förekomma arbetarnas svar och försvåra det.

Såhär ser situationen ut för arbetarklassen i hela världen. Logiken är densamma i varje kapitalistiskt land. I vissa länder är arbetarna bättre rustade för att klara av angreppen, i andra länder står de handfallna. Det hänger på oss – på kommunisterna – att rusta oss och arbetarna för de angrepp som kommer.

2 thoughts on “Framtiden för svensk arbetsmarknad

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig om hur din kommentarsdata bearbetas.