En klassmedveten tidning!

Läs RiktpunKt - En kommunistisk månadstidnings som ger dig värdefull kunskap

Vad hände med demokratin i Ungern?

Februari 2018: Dåvarande Europeiska rådets ordförande, Donald Tusk, och Victor Orban. Foto: European Council President/Flickr (CC BY-NC-ND 2.0)

I och med att allt fokus har lagts på coronavirusets spridning har vissa nyheter passerat mer eller mindre obemärkt förbi. Så är fallet med den ungerska demokratins avskaffande.

Den ungerska regeringen med Victor Orban i spetsen föreslog i slutet av mars en lag som i princip gav den sittande regeringen fullständig makt att förbigå parlamentet. Lagförslaget godkändes den 31 mars och innebar att regeringen nu har fullständig makt att styra med dekret under tiden det nuvarande undantagstillståndet gäller. Undantagstillståndet är i sin tur utfärdat på obestämd framtid och kan avslutas antingen av regeringen själv eller genom att två tredjedelar av parlamentet avslutar det. Eftersom både parlamentet och regeringen kontrolleras av Orbans parti Fidesz är det föga troligt att detta kommer ske.

Möjligheten att styra med dekret, alltså att regeringen direkt tar beslut utan att behöva få godkänt av parlamentet, är inte det enda som lagen innehåller och innebär. Under undantagstillståndet kan inga nya val hållas, vilket öppnar för att den nuvarande situationen kan bli permanent. Även press- och yttrandefriheten är kraftigt kringskuren med fängelsestraff på flera år för den som sprider så kallad ”desinformation” om viruset eller regeringens åtgärder mot det. Bedömningen av vad som är desinformation görs av en speciell kommission tillsatt av regeringen. På så sätt har man tagit ett fullkomligt järngrepp om det ungerska samhället och skaffat sig möjligheten att slå ner hårt på all opposition.

Ungern är dock knappast unikt, utan skiljer ut sig bara igenom att det är landet som gått längst. I princip varje land genomför åtgärder som slår mot det arbetande folkets rätt och möjlighet att organisera sig. Åtgärderna kommer inte ur något behov av eller vilja att begränsa smittspridningen, utan från djupa ekonomiska behov hos varje lands kapital. Strejkrättens avskaffande i flera länder, polisens stärkande genom både nya vapen och nya befogenheter, ökade möjligheter till digital övervakning och flera andra åtgärder genomförs förvisso nu, men har varit planerade länge.

Anledningen till detta är enkel: kapitalet i varje land måste hela tiden stegra utsugningen av det arbetande folket i det egna landet, något som den borgerliga demokratin bara kan genomföra upp till en viss gräns. För att gå bortanför den gränsen krävs det andra metoder. Genom den mer eller mindre öppna fascismen kan utsugningen ökas dramatiskt. Därför tenderar statens administration under imperialismen alltid att röra sig i riktning mot reaktion och fascism.

Den utveckling vi nu ser kommer ur själva det ekonomiska systemets logik och inte ur de enskilda makthavarnas självständiga viljor. Bakgrunden till att Ungern tagit dessa beslut nu är de behov som finns hos det ungerska kapitalet, som är ett av de starkare i östra och centrala Europa.

Det ungerska kapitalet är trots sin ringa ålder relativt starkt och det finns flera stora företag i landet som expanderat kraftigt i den omkringliggande regionen. Stora investeringar i Rumänien, Slovakien, forna Jugoslavien och i flera andra länder gör den expansiva ungerska kapitalismen till en regional spelare att räkna med. I vissa fall konkurrerar den ungerska kapitalismen till och med på världsnivå.

  • Oljemonopolet MOL är ett av dessa expansiva företag. Det har expanderat kraftigt och lagt under sig bland annat de tidigare statsägda slovakiska och kroatiska oljemonopolen och företaget är det tredje största i centrala och östra Europa. På Forbes lista över de 500 största företagen i världen ligger det på plats 402.
  • Teknikföretaget Videoton är ett annat exempel. Videoton tillverkar elektroniska komponenter och är bland de 40 största företagen inom samma bransch i världen och bland de 10 största inom EU. Företagets utländska investeringar finns bland annat i Ukraina och Bulgarien.
  • Banken OTP är den största regionala banken och dominerar inte bara Ungerns inhemska marknad. Banken är kopplad både direkt till den ungerska staten, och indirekt genom oljemonopolet MOL. De utländska investeringarna finns i bland annat Kroatien, Serbien, Montenegro, Ukraina, Rumänien, Ryssland och några andra länder i regionen.
  • Det farmaceutiska företaget Gideon Richter, som till 25 procent ägs av den ungerska staten, har investeringar i över fyrtio av världens länder och är ett av de absolut största farmaceutiska företagen i östra Europa.

Motorn i den ungerska kapitalismens expansion är den ungerska staten, vilket visar den kapitalistiska statens roll och funktion som kollektiv kapitalist. Staten tar riskerna men äger aldrig ett helt bolag. Kopplade till bolaget genom minoritetsandelar finns en rad kapitalister som får ta hand om vinsterna.

Ungern är dock knappast någon global storspelare i den imperialistiska ekonomin utan intar en sekundär roll. Landets ekonomiska verksamhet finns framför allt i östra Europa, där landet tillsammans med Polen utgör regionala stormakter, vars kapitalister expanderat långt utanför sina egna länders gränser. Emellertid finns inte samma styrka och kapital i Ungern som det gör i exempelvis den svenska eller italienska kapitalismen, för att inte tala om den tyska, ryska eller amerikanska. Det gör naturligtvis landet skörare och situationen för det ungerska kapitalet är mer prekär än för andra länders kapital. Den ungerska kapitalismen är därmed känsligare för en tillspetsning av motsättningarna inom det kapitalistiska systemet och har rimligtvis svårare att stå emot yttre press än andra, starkare block och länder.

Får att upprätthålla sin konkurrenskraft måste alla länders kapital stegra utsugningen av arbetarna. Arbetskraften behöver bli billigare och den behöver bli mer flexibel. Det vet den ungerska regeringen och det ungerska kapitalet om och man har redan genomfört en rad åtgärder för att uppnå detta. 2012 försämrade man reglerna för kollektivavtalen, reducerade fackföreningarnas rättigheter, sänkte kraven för vad som är ett orättvist avskedande och införde mer flexibla arbetstider. För bara två år sedan klubbades en lag som ökade taket för den övertid man kan kräva från arbetarna från 250 timmar till 400, en övertid som företagen inte behöver betala ut förrän inom tre år.

Den här stegringen av utsugningen kommer förr eller senare att generera en reaktion bland arbetarna, vars ilska inte längre kommer att kunna kanaliseras genom den borgerliga demokratin. Till denna punkt kommer alla kapitalistiska länder förr eller senare, eftersom samma mekanismer tvingar även dem att stegra utsugningen. Att Ungern kom först gör därför inte Ungern unikt, det är snarare så att den ungerska kapitalismens säregenheter tvingade den till detta drag redan nu, medan andra länder kan vänta.

Så vad hände då med den ungerska demokratin? Kapitalismen hände. De lagar som klubbats och de åtgärder som vidtagits går knappast att förklara utan att kasta en blick på den ungerska kapitalismens utveckling och plats i världen.

Andreas Sörensen

1 kommentar

  1. Pingback: STAFFAN STÄLLER UT PÅ VITA HUSET. | Konst & Politik

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.