Solidaritet med Greklands kommunister

Sedan 1973, då studenterna vid Atens polytekniska universitet påbörjade det uppror som tillsammans med folket och arbetarna i landet slog sönder juntan, har dagen för upprorets start högtidlighållits i Grekland. Det har skett med stora demonstrationer där de grekiska kommunisterna stått i fronten. Även i år stod de i fronten, dock i en mer explosiv situation.

Den grekiska regeringen, ledd av högerpartiet Ny Demokrati, förbjöd den årliga demonstrationen med hänvisning till att den skulle utgöra en fara för smittspridningen. Samma regering utsätter dagligen det arbetande folket i Grekland för smittorisk när de tvingar dem till arbetet och när de tvingar dem att åka kollektivt, utan några systematiska skyddsåtgärder. Profiten är oantastlig, men folkets politiska uttryck angriper man gärna. Hyckleriet känner inga gränser och det är tydligt vad målet är: att stoppa de enorma demonstrationerna som varje år äger rum för att högtidlighålla kampen mot juntan och att använda pandemin för att angripa folkets möjligheter att strejka, demonstrera och göra sina röster hörda.

Greklands Kommunistiska Parti (KKE) har vägrat acceptera hyckleriet och trotsat regeringens förbud. De möttes med en orgie av våld från polisens sida.

Vi uttrycker vår fulla solidaritet med alla de som vägrar acceptera borgerlighetens hyckleri och med de som kämpar för en bättre värld; en socialistisk värld. Vi, kommunisterna i Sverige, står bakom våra grekiska kamraters kamp och riktar till dem vårt fulla stöd!

Sveriges Kommunistiska Parti

En tanke på “Solidaritet med Greklands kommunister

  1. Jo, jo. Tekniska Universitetet i Athéns centrala delar hade när jag besökte staden, 1981, en stort minnesmärke i form av en ung människas huvud. Kanske drygt tre meter högt. Det symboliserade de nio studenter som dödades vid en polisaktion mot Universitetet, 1973.
    En vän i Athén, hade varit student vid skolan, och arbetade vid det hotell där jag bodde, som portier. Jag vistades i elva dagar i Athén och läste på om historien, besökte muséer, gick uppför trappan mot Partenon, vilade benen vid resterna av stoiska stolan, diskuterade med svenska kamrater på Syntagma, köpte en oljemålning, som senare en jugoslavisk tulltjänsteman rev av omslagspappret på – i jakt på narkotika…? Han fann givetvis ingen.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.