Kamp mot avtalsshoppning

Sedan strejkrätten begränsades så har avtalsshoppning blivit vanligare. Avtalsshoppning innebär att företagen kan sluta avtal helt fritt med fackföreningar som har sämre löner och villkor. Vilket resulterar i att arbetare sägs upp, får sämre löner, arbetsförhållanden försämras, etc.

I början av den här månaden drabbade den fackliga organisationen Transport och cateringföretaget Gate gourmet samman i förberedande förhandlingar i arbetsdomstolen.

Transportarbetaren:

”Transport och ett 60-tal cateringsarbetare som sagts upp från sina jobb, företräds av två jurister vid fackets juridiska byrå, LO-TCO Rättsskydd.

En stor stötesten för facket är att Gate gourmet, utan hänsyn till LO:s organisationsplan, på eget bevåg började tillämpa Hotell- och restaurangfackets (HRF) cateringsavtal. För samtliga anställda. En del av personalen hade avlönats enligt HRF:s avtal tidigare. Men inte Transports medlemmar som i och med bytet drabbades av tusenlappar i sänkt lön och sämre villkor.”

Transports representant säger så här i tidningen:

– För oss handlar Gate gourmets byte av avtal till ett billigare med lägre löner och sämre villkor om ren avtalsshoppning. Det är en oerhört viktig principfråga. Och en farlig väg att slå in på att arbetsgivare fritt skall kunna välja vilket avtal medarbetarna ska omfattas av.

Även fackförbundet Elektrikerna har drabbats av misstänkt avtalsshoppning från företaget Almega.

Arbetaren:

”Nu anklagar förbundet [Elektrikerna] arbetsköparorganisationen Almega för att ha inlett en systematisk kampanj för att, genom Unionens avtal, tränga undan Elektrikerna och Seko ur larmbranschen.”

Genom att byta till tjänstemannaförbundet Unionen så har Almega fått ett billigare avtal. För att kringgå detta så har Almega, enligt Patrik Ericsson, ombudsman på Elektrikerna Region Mitt, gjort om arbetare till tjänstemän – trots att de gör samma arbete som tidigare. De har enbart bytt titel till ’säkerhetsexperter’. En förändring som resulterade i att ’tjänstemännen’ – arbetarna – har fått sämre grundlön.

Patrik Ericsson:

– Tjänstemannaavtalen har mindre inflytandefrågor som är reglerade i våra avtal. De tycker att det är rätt jobbigt att vi säger nej till saker och att de måste förhandla med oss.

– Det är klart att det är avtalsshoppning. De anställda får avtalsförsämringar, flertalet saker är sämre. I grund och botten ett billigare avtal.

Hamnarbetarna varnade om att begränsningar inom strejkrätten skulle leda till avtalsshoppning, vilket även arbetsforskaren Mats Glavå i mitten av 2018 instämde i, i en artikel i Dagens Arena:

– Även om arbetsgivare inte söker sig till andra ’skumma’ förbund, så kommer arbetsgivare som inte har kollektivavtal idag eller som är nya på arbetsmarknaden kunna ägna sig åt avtalsshoppning genom att sluta avtal med fackförbund med sämre villkor, till exempel lägre löner, även om majoriteten av de anställda är anslutna till ett annat förbund.

Kerstin Stigsson

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig om hur din kommentarsdata bearbetas.