Ett hundraårsminne
KULTUR Nils Brädefors politiska satirteckningar är dagskommentarer till tidens politiska huvudfrågor som fattigdomsbekämpning, militarism, världskriget, inrikes och internationell politik och det kalla kriget. Han arbetade för Ny Dag, Norrskensflamman, Arbetartidningen, fackföreningspressen och under tidigare år för ungdomsförbundets tidning Stormklockan. Han illustrerade även litterära texter och gjorde bokomslag, serier, vykort och affischer. Det var maktens representanter som utsattes för Nils karikatyrer medan det arbetande folket typiseras eller individualiseras. Han rörde sig i Klarabohemernas periferi.
Nils Brädefors föddes den 7 oktober 1921 i Kiruna i en familj med rötter i Tornedalen och Gällivare socken, där modern kom från byn Mäntivaara. Fadern kom i början av seklet tillsammans med flera syskon till det växande Kiruna och kom att arbeta som elektriker vid Statens Järnvägar. Hans förstaspråk var finska och han bytte sitt efternamn Olsson Lautakoski (en by vid Tärendö älv) i direktöversättning till Brädefors. Johann Herman Brädefors ,kallad JH, blev medlem i Sveriges Kommunistiska Parti, var ordförande för de finsktalandes kulturföreningi Kiruna och ordförande för Kommunalstämman 1930. Han arbetade upp sin svenska så att han som riksdagsman för SKP mellan 1932-1940 utan svårigheter kunde gå upp i andra kammarens talarstol.
1932 förflyttades fadern till SJ:s verkstäder i arbetarstadsdelen Notviken i residensstaden Luleå. Enligt familjen, föräldrarna och de sex barnen, hände detta för att skingra koncentrationen av kommunister i Kiruna. I Luleå gick äldste sonen Nils på Luleå läroverk och gjorde till klasskamraternas nöje nidteckningar av lärarna. Teckningsläraren såg talangen och rekommenderade sin elev till Tekniska Aftonskolan i Stockholm, dagens Konstfack, där Nils studerade mellan 1940 och 1944 med avbrott för rekryt- och beredskapstjänst i Boden.
Som ungkommunist och med faderns förmedling blev han tidigt knuten till SKP:s partiorgan Ny Dag. Där arbetade han 1945-1956 som journalist och tecknare, varav två år som korrespondent i Prag och Warszawa. Hans politiska satirteckningar är dagskommentarer till tidens politiska huvudfrågor som fattigdomsbekämpning, militarism, världskriget, inrikes och internationell politik och det kalla kriget. Han arbetade även för Norrskensflamman, Arbetartidningen, en del av fackföreningspressen och under tidigare år för ungdomsförbundets tidning Stormklockan. Han illustrerade litterära texter och gjorde bokomslag, serier, vykort och affischer. Det var maktens representanter som utsattes för Nils karikatyrer medan det arbetande folket typiseras eller individualiseras. Den kommunistiska pressen nådde periodvis en sammanlagd upplaga på närmare 50 000 exemplar.
När DDR byggde upp sina utlandssändningar behövdes olika språkkunskaper och Nils Brädefors arbetade därför som redaktör på Radio Berlin Internationals svenska sändningar mellan 1957-1969. Den kunskap om landet som han förvärvade under den tiden kom senare till användning i det nya uppdraget som sekreterare i Internationella kommittén för erkännande av DDR. Kommitténs ordförande var Stellan Arvidson, som ställde sitt anseende som skolpolitiker, författare och socialdemokratisk riksdagsman till förfogande för denna inflammerade europeiska fråga som fick sin lösning 1973. Det året erkände Sverige och många andra västländer två tyska stater.
Efter detta blev Nils Brädefors sekreterare i Förbundet Sverige-DDR till 1979 och redaktör för Stockholms stads gratistidning Tidningen Stockholm mellan 1981 och 1986.
Barbara Brädefors
Se även Satirarkivet.se
(Artikel från Riktpunkt 6/2021.)
