Ekonomin är det primära

LEDARE (3/2022) ”Medvetandet kan aldrig vara något annat än det medvetna varat” skrev Marx i Den tyska ideologin och i Till kritiken av den politiska ekonomin följde han upp det med att påstå att ”[d]et är inte människornas medvetande som bestämmer deras vara utan tvärtom deras samhälleliga vara som bestämmer deras medvetande.”

För att förstå hur människor tänker måste man först förstå under vilka förhållanden de lever. Det är nämligen inte deras tankar som formar deras omvärld, utan deras omvärld som formar deras tankar.

På detta sätt formulerade Marx en av de grundläggande pelarna i den marxistiska filosofin och tog ställning i den fråga som delat filosofin i ett idealistiskt och ett materialistiskt läger sedan årtusenden. Den förra sidan har hela tiden satt idéerna och tankarna i främsta rummet, medan de senare gett verkligheten företräde.

Varför lyfta detta, speciellt som många säkert redan fått höra detta på sin första kommunistiska grundkurs?

För att det är en sanning också i den dagsaktuella politiken och det är en sanning som vi måste bära med oss i varje analys vi gör. Det är dessvärre också en sanning som alltför ofta glöms bort.

Vår utgångspunkt är enkel. Varje politiskt beslut har bakom sig ekonomiska intressen, vilka är också är de som bestämmer politiken. Detta är en grundläggande sanning i varje kapitalistiskt land.

Utifrån sina egna intressen formulerar de starkaste ekonomiska makterna inom varje kapitalistiskt land sin politik och sina kortsiktiga och långsiktiga mål. Dessa verkställs sedan av politikerna, som emellertid inte kan verkställa dem rakt av, utan måste linda in dem. De måste paketera dem och presentera dem för folket på ett acceptabelt sätt.

Putin slog in den ryska invasionen av Ukraina i ett omslagspapper av försvar av den ryska befolkningen i landet, som lidit under den pseudo-fascistiska regimen i Ukraina. Därför skulle man nu gå in och avnazifiera landet. Detta kunde en del acceptera, eftersom ingen ju gillar nazister.

NATO spelade på andra strängar. De menade sig istället stå upp för varje nations rätt att själva bestämma sina säkerhetsarrangemang. De tog den lilla förtryckta nationens sida mot den stora inkräktarens. Detta kunde andra acceptera, eftersom ju ingen gillar när stora och starka angriper små och svaga.

Så förmedlade – väldigt förenklat, naturligtvis – de båda sidorna sina insatser. För att dölja sina verkliga bevekelsegrunder formulerade man en för folket acceptabel politik.

Konsten att genomskåda politiken

Det är inte alla förunnat att kunna genomskåda politikernas retorik och det kan också vara svårt, eftersom det ju inte är meningen att det ska vara enkelt.

Därför måste alltid vår första sanning vara att politiken i en given kapitalistisk nation alltid utgår från de intressen som finns hos den härskande klassen.

Nästa sanning är att den härskande klassen aldrig har andra intressen än stärkandet av sin makt, ökandet av sin profit och att klättra i den internationella kapitalistiska hierarkin.

Så vad händer när vi tittar på verkligheten genom en marxistisk lins? När vi inte ser politikernas tal och löften som det primära, utan de ekonomiska intressena som det?

Med detta i ryggen, kan vi verkligen tro att Putin agerar utifrån en altruistisk önskan om att befria förtryckta ryssar från nazister?

Kan vi verkligen lita på vad NATO säger om hur varje land ska få välja sina egna säkerhetsarrangemang?

All denna retorik är sekundär. Den grundläggande sanningen är ekonomin och behovet hos varje lands borgerlighet att formulera sina expansionssträvanden på ett för det egna folket acceptabelt sätt.

Ingenting av det här betyder ju att det faktiskt inte finns en betydande nazistisk närvaro i Ukraina och att den ryska minoriteten i landet lever under ett visst mått av förtryck. Inte heller betyder det att inte varje nation själva bör få välja sina egna säkerhetsarrangemang eller till och med sin egen utvecklingsväg.

Det betyder bara att det som kapitalets politiker säger, säger de utifrån de intressen som de själva företräder. Dessa intressen kan aldrig vara några andra än intressena hos dem med den ekonomiska makten.

Lika mycket som Magdalena Andersson är det svenska kapitalets främsta politiska representant så är Putin det ryska kapitals dito och Biden det US-amerikanskas dito.

Om de nu säger saker som låter bra, så kan vi aldrig reagera med ett stöd eller med applåder, utan vår uppgift blir att visa varför de säger som de gör, vilka intressen de verkligen representerar och hur det är hyckleri när de formulerar sin politik.

Ekonomin är och förblir det primära och under kapitalismen måste det betyda den härskande klassens ekonomi.

Det samhälleliga varat bestämmer det sociala varat på precis samma sätt som de ekonomiska intressena hos ett givet lands härskande klass bestämmer den politik som detta land också kommer att bedriva.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.