UTRIKES Den andra omgången av de franska parlamentsvalen avslutades igår och inget parti har kunnat skaffa sig en majoritet. Både vänstern och högern går dock framåt och Emmanuel Macrons parti La République En Marche tappar sin absoluta majoritet.
Efter att ha vunnit de franska presidentsvalen återstod de parlamentariska valen för Macron. Dessa bestämmer i stor utsträckning vilken politik som går att föra. I dessa kunde Macron inte hålla fast vid sin tidigare majoritet, utan man kommer att landa på inte ens 40 procent av rösterna. Det betyder att partiet tappat fler än 100 ledamöter och kommer behöva kompromissa med andra partier och att Macron kommer vara beroende av att samarbeta med andra.
Vänstern och högern går framåt
Inför valet hade den franska vänstern slagit sig ihop och ställde upp som en allians med det långa namnet Nouvelle Union Populaire Écologique et Sociale, vilket förkortats NUPES. I denna allians ingår både socialist- och kommunistpartiet, men det största dragplåstret är Jean-Luc Melenchon och hans rörelse La France Insoumise. Alliansen lyckades uppnå 131 mandat och landar på ungefär 23 procent.
I skrivande stund ser det ut som om kommunistpartiet får 12 mandat, mindre än hälften av vad det tidigare uträknade socialistpartiet fått. I presidentvalet tidigare i vår var kommunistpartiet något större än socialisterna och medan det breda samarbetet verkar ha gynnat socialisterna, så har kommunisterna inte ökat annat än marginellt.
På den andra sidan det politiska spektrumet har Rassamblement National, tidigare Front National, gjort ett rekordval. Jämfört med det förra valet har man tiodubblat antalet mandat och partiet har samtidigt fördubblat sitt stöd och landat på omkring 17 procent av rösterna.
Det franska valsystemet
För att förstå varför Rassamblement National har fördubblat sina röster men samtidigt tiodubblat sina ledamöter i det franska parlamentet måste man förstå hur det franska valsystemet fungerar.
Precis som i presidentvalet hålls två omgångar i varje valdistrikt för att bestämma vem som får representera distriktet i parlamentet. Om ingen kandidat i ett valdistrikt får över 25 procent av rösterna hålls ytterligare en valomgång mellan de två främsta kandidaterna i distriktet. Den första omgången hölls den 12 juni och då vanns endast fem valdistrikt medan de övriga 572 distrikten gick vidare till en andra omgång, där mandatfördelningen avgörs slutgiltigt.
Om ett parti får 49 procent i den andra omgången medan det andra får 51 procent så kommer då det första partiets röster att vara betydelselösa medan det parti med 51 procent kommer få representera distriktet i det nationella parlamentet. På så sätt uppstår en situation där ett parti kan få ett stort stöd av väljarna men i slutändan ändå inte vinner en stor representation i parlamentet.
