Att ta för sig av skyn – vädermanipulering

KLIMAT I sommar har flera delar av världen drabbats av värmeböljor med tillhörande torka och extrema väderhändelser. Ett av dessa länder är Kina som står inför sin värsta värmebölja sedan 1960-talet – södra Kina har exempelvis haft temperaturer över 40 grader. Konsekvenserna är allvarliga: uttorkade floder, förstörda skördar, brist på dricksvatten. Matpriserna stiger. Vattenkraften har inte orkat med och landet avser troligen att lösa en del av energikrisen med kolkraft.

Vädermanipulering

Nu försöker olika provinser i landet framkalla nederbörd artificiellt, genom så kallad ”molnsådd”. Man skjuter in stavar av silverjodod i moln, vilket främjar bildandet av iskristaller som faller ned som regn.

I dag används metoden regelbundet i drygt 50 länder, enligt Världsmeteorologiska organisationen. Flera länder använder det för att bland annat skydda jordbruket mot hagelbyar och torka men också för att släcka skogsbränder. Problemet är dock att inte alla moln lämpar sig för samma behandling, men framför allt att effekter kan uppstå på andra än de avsedda platserna och att det ibland helt enkelt saknas moln.

Rättvisa och sidoeffekter

Det är naturligtvis en rättvisefråga, vilket lett till att manipulation av vädret går under namnet ”sky-grabbing”, alltså att man tar för sig av skyn. När regn och snö faller på ett ställe faller det ju inte på ett annat. Och sidoeffekterna av ett lands sky-grabbing kan drabba ett annat land hårt: den indiska delstaten Assam drabbas regelbundet av floden Brahmaputras översvämningar. När nu Kina planerar att öka regnet på den tibetanska högplatån, kommer också avrinningen och därmed dessa översvämningar att öka (redan nu dör varje år hundratals personer pga. översvämningarna). Det Kina planerar där är heller inga småsaker: ett jättelikt nätverk av bränsleceller högt upp i bergen som ska orsaka en regnökning med 10 miljarder kubikmeter om året, allt enligt kinesiska källor som citeras av Times of India.

Som om dessa problem inte vore nog finns också föroreningsrisker. Silver är en av de giftigaste tungmetallerna för bland annat vattenlevande organismer och bakterier i jorden, säger Lars Hylander, miljöforskare på Uppsala Univeristet.

 

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.