Krigsekonomi i elsektorn, roterande strömavbrott och skyhöga priser

INRIKES – VAL 2022 Elpriserna rusar okontrollerat och under vintern hotar nu roterande elavbrott på grund av effektbrist. Det betyder att elen kopplas ifrån någon timme i taget och det är främst Sydsverige som ligger i farozonen. Det kan komma att ske för första gången höst, säger Niclas Damsgaard, på Svenska kraftnät.

Situationen kräver förstås förklaringar, och vi serveras en cocktail av orsaker: Förmågan att överföra kraft från norr till söder och från öst till väst är begränsad i Sverige, sägs det. Den billiga vatten- och vindkraftselen från norra Sverige kan alltså inte komma till dem som behöver den i söder. Dessutom orsakar svängningar i vindkraftselen prishöjningar, för när det inte blåser blir det ju ingen billig vindkraftsel alls. Och den svenska elmarknaden är förstås sammankopplad med resten av Europa, så att utbud och efterfrågan i andra länder påverkar Sverige. Det höga gaspriset i Europa har negativ effekt på den svenska utvecklingen, eftersom många länder använder just gas för elproduktion. Och nu senast har Ryssland strypt gasleveranserna, på obestämd tid  vilket gör att det hela närmar sig ett katastrofalt läge.

Efter att ha läst dessa förklaringar, spetsade med att Europa måste hålla ihop mot Rysslands energikrig och att vi har en ”krigsekonomi” att vänta inom energisektorn i vinter, kan det vara läge att fundera lite. Elmarknaden är avreglerad sedan 1996, vilket betyder att en mängd olika elbolag hanterar allt som har med el att göra i Sverige och konkurrerar med varandra och med utländska företag. Den avreglerade marknaden gör att priserna svänger okontrollerat med utbud och efterfrågan, för det första. Det är också den som gör att svensk el säljs till högstbjudande i Sverige eller utomlands. Och egentligen är det väl också den som gör att kapaciteten att överföra kraft från norr till söder saknas – elnätet behöver byggas ut, men så har inte skett – i alla fall inte i enlighet med behoven.

Kritik av avregleringen från fackligt håll

Situationen beskrivs övertygande i en debattartikel  där Ulf Carlsson, Elektrikerna, och Valle Karlsson, Seko sammanfattar läget såhär: ”Priserna har rusat, underhållet försämrats, arbetsplatsolyckorna ökat och anställningstryggheten försvagats. Färre anställda ska utföra en större del arbete samtidigt som elbolagen kan plocka ut miljardvinster”. De berättar om en otrygg arbetssituation där privata företag hyr in underleverantörer i flera led, och ansvaret för arbetsmiljön tappas bort på vägen – med olyckor,  i flera fall dödliga, som följd. De skriver vidare att fragmentariseringen av elmarknaden lett till möjlighet för dominerande elnätsföretag att ta ut överpriser och göra enorma vinster. Samtidigt stängs kraftverk och underhåll prioriteras inte, för att man ska kunna vinstmaximera. Undertonen i artikeln är en önskan om förstatligande av elproduktion och distribution i Sverige – och en önskan om att få stopp på det nuvarande läget där enskilda bolag skär guld med täljkniv.

Det kan nu slå en läsare som tämligen orealistiskt att de här högvinstbolagen skulle låta sig förstatligas, och att staten faktiskt skulle vilja ta över högvinstbolag – annars brukar ju staten gå in som räddare i nöden när kapitalismen håller på att sänka en viktig, men olönsam näring. Och mycket riktigt påstår ju nu fem stora elbolag faktiskt att de går med förlust, bland annat Vattenfall. Alla bolagen är mer eller mindre statliga i olika länder, och de är elproducenter De har tidigare gjort vinster men har problem just nu, och är alltså ändå inte ständiga förlustdragare. Bolagen som fortfarande gör de stora vinsterna är bland annat elnätsföretag som distribuerar el och elhandelsföretag som säljer el till privatpersoner och företag. Att allt är så uppdelat och splittrat leder till att det är enkelt att få ut ett budskap om förlust som verkar som om det gäller hela sektorn.

Regeringens och oppositionens lösningar

Och vad föreslår då regeringen med valet runt knuten? Går man på den fackliga debattartikelns linje och förespråkar måhända ett förstatligande?

Nej, man vill frikoppla elpriserna från gaspriserna, vilket skulle ge Sverige billigare el (på bekostand av gasberoende länder) och man tänker lyfta detta på ett möte för europeiska energiministrar 9 september. Ökade bidrag till hushållen ska det också bli, från så kallade ”flaskhalsintänkter” (vinster när billig el överförs till ett område med högre priser). En viss mängd bidrag är egentligen vad alla riksdagspartiernas förespråkar – och M , SD, L och KD siktar dessutom in sig på skattesänkningar för industri och investeringar och utbyggnad av kärnkraften som en magisk åtgärd som ska lösa problemen. Det är samma typ av åtgärder, men lite olika kryddning i överbudspolitiken.

Vilka krav ska man ställa?

Naturligtvis skulle ett förstatligande inte lösa problemen på längre sikt – som bekant eftersträvar även statliga företag vinst. Statliga företag under kapitalismen är inte till för folkets behov, utan för att stödja övriga företag i sin profitdrivande verksamhet eller skydda dem från förluster. Vad man ska kräva är att arbetarklasen och folket hålls skadeslösa för den prisökning som sker nu – höjda löner, pensioner och studiebidrag, rejäla kompensationer och en utjämning av elpriserna över hela landet. När folket har styrka nog att pressa fram detta, kan de också gå vidare med sina krav på att få grundläggande behov tillgodosedda.

Marina Weilguni

.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.