Sverigedemokraterna i Umeå får hjälp – av ”kommunister”

INRIKES När Sverigedemokraterna ska få upp partytält och när Jimmie Åkesson ska hålla tal i Umeå verkar ingenting funka. De har varken verktyg eller el. Då rycker Kommunistiska Partiet in och får det att funka för dem.

I en ledarkrönika i Proletären nummer 34 skriver man stolt om hur ”[n]är Åkesson skulle hålla tal fick vi bistå med kunskap om hur man kopplar in sig på torgets elsystem”. Innan dess har samma sverigedemokrater kommit förbi Kommunistiska Partiets valstuga för att låna verktyg – man behövde nämligen få upp sitt partytält, vilket de fick hjälp med. Förmodligen hade Sverigedemokraterna fått upp sitt partytält i vilket fall och med största sannolikhet hade Jimmie Åkesson kunnat hålla sitt tal – men är det verkligen kommunisters uppgift att se till att reaktionärer ska kunna föra ut sitt budskap?

Liknande migrationspolitik

Även om de båda partierna på många sätt skiljer sig från varandra har de vissa beröringspunkter framför allt vad gäller migrationspolitiken. 

Först och främst rör det den godtyckliga uppdelningen av migranter och flyktingar i kategorierna asylsökande och ekonomiska migranter, som om det skulle vara mer sympatiskt att fly från krig eller katastrofer än från fattigdom.

De ekonomiska migranterna vill Kommunistiska Partiet sätta stopp för. I en resolution om flyktingfrågan som partiet antog på sin förra kongress gör man klart att de som inte uppfyller kravet på asyl, ”som exempelvis ekonomiska migranter, ska avvisas.” Något senare nyanseras detta kategoriska uttalande och man skriver att ”[i]mport av lönedumpande arbetskraft ska stoppas.” 

Sverigedemokraterna skriver å sin sida att…

…Sverige behöver införa en riktig arbetsmarknadsprövning av arbetstillstånd för att förhindra att arbetsgivare importerar billig arbetskraft i yrken som kräver liten eller ingen utbildning. 

Hos Sverigedemokraterna saknas, förståeligt nog, idéer om gemensam kamp mot utsugning. Anmärkningsvärt nog, så saknas detta även hos Kommunistiska Partiet, som helt riktar sina krav och böner till den kapitalistiska staten, i vars händer man lägger arbetarklassens öde. 

Detta blir extra tydligt när vi kommer till de asylsökande. Sverigedemokraterna behöver vi knappt kommentera; som väntar vill de föra ner asylinvandringen på ett minimum. Kommunistiska Partiet intar en mycket mer ambivalent hållning och ger frikort åt Migrationsverket att bestämma. I samma resolution som citeras ovan skriver man att…

…[s]ökanden som uppfyller asylkraven ska beviljas permanenta uppehållstillstånd, som inte ska villkoras med anställning. De som inte uppfyller kraven, som exempelvis ekonomiska migranter, ska avvisas.

Klart och tydligt. Migrationsverket avgör vad som är skäl nog och inte. Inte tu tal om proletär internationalism eller ett ifrågasättande av den borgerliga statens motiv eller moraliska kapacitet att göra en sån bedömning.

Solidaritet enda lösningen

Till skillnad från ovan nämnda partier så har Sveriges Kommunistiska Parti konsekvent betonat solidariteten med de som tvingats fly. I ett uttalande från 2018 skrev partiet som följer:

Under det nuvarande systemet är det dock omöjligt. De krig, den miljöförstöring och den extrema fattigdom som det kapitalistiska och imperialistiska systemet ger upphov till producerar och förstärker behoven av flykt och migration. De motsättningar som tar sig uttryck i fascism och repression tvingar emellanåt de mest medvetna och aktiva delarna av de kämpande folken att lämna sina länder och söka skydd någon annanstans.

Dessa människor behöver vår solidaritet – vi kan aldrig förebrå någon för att de inte stannar i sina länder och kämpar där, eftersom det ofta skulle innebära en säker död. Vår solidaritet räcker vi både dem som flyr och dem som stannar och kämpar där så är möjligt.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.