INRIKES Över en halv miljon människor i Sverige klarar inte sina grundläggande utgifter. Det betyder att inkomsterna inte räcker till hyra, el och hemförsäkring. Matmissionens butiker i Stockholm är mer välbesökta än någonsin, och fler butiker ska öppnas Alla de som handlar här har en inkomst som är lägre an ungefär 11 000 kr efter skatt. Det handlar mest om barnfamiljer, fattigpensionärer och invandrare.
Den absoluta fattigdom som dessa människor lever under har dock minskat under de senaste decennierna och är nu ungefär 5 procent istället för 9 procent som på 90-talet – något som ändå framstår som groteskt i ett välfärdssamhälle där företagen gör stora vinster. Det som SCB kallar materiell och social fattigdom drabbar också betydligt oftare utlandsfödda människor. ”De största skillnaderna mellan inrikes- och utrikesfödda handlar om att kunna betala en större oförutsedd utgift, ha råd att delta regelbundet i en fritidsaktivitet, samt om man har råd med en veckas semester varje år” skriver SCB i ett pressmeddelande.
Tittar man på ”relativ fattigdom”, dvs. hur stora klyftorna mellan rika och fattiga är, så finner man istället att de har ökat. De människor som har en inkomst lägre än 60 procent av medianinkomsten efter skatt (ligger just nu på 33 000 kr/mån före skatt) har ökat från 7 procent till nästan 15 procent och utgör hela 1,5 miljoner människor. Den här relativa fattigdomen kan man faktiskt ibland lämna – det handlar då om att man börjar jobba efter föräldraledighet eller arbetslöshet, att man blir frisk efter att ha varit sjuk. Men de som blir kvar längre än tre år är ändå 900 000 personer.
Viktigt är också att de här siffrorna inte är dagsfärska, utan speglar läget 2020. Mycket sannolikt har inflationen fått den absoluta fattigdomen att öka och den relativa att sjunka: medelklassen blir ju också fattigare, så gränsen förskjuts.
Och i ett sådant läge vill den svenska LO-ledningen att arbetarna ”tar ansvar” och inte ställer vettiga lönekrav – dessa byråkrater som lever på ett skandalöst och oändligt långt avstånd från 11 000 kr i månaden med omkring åtta eller nio gånger det beloppet i lön, och tycker sig ha rätt att tala för de fattiga.
