Klassklyftan ökar och arbetares förväntade livslängd sjunker

INRIKES Socioekonomiska faktorer påverkar människors livslängd, vilket Riktpunkt tidigare har uppmärksammat. På senare tid har flera studier om aktivitet på arbetet kopplat till hälsa lyfts fram i olika media. Något som ofta lyfts i media som ett stort hot mot människors hälsa är stillasittande.

En ny studie från Göteborgs universitet påvisar att kontorsarbete inte nödvändigtvis innebär så mycket stillasittande att det kan anses hälsofarligt. Bland andra SVT rapporterar om den här studien och drar den enfaldiga slutsatsen att ”vi” inte sitter ihjäl oss på arbetet. Säkert är att lokalvårdare, byggnadsarbetare, hantverkare eller undersköterskor inte räknas till ”vi”.

Något som borde uppmärksammas som ett större problem är att många människor med fysiskt krävande arbeten inte har tillräckligt god kondition för att slippa bli sjuka av sina arbetsuppgifter. En grupp forskare konstaterar att den fysiska aktivitet som utförs på arbetet inte har de hälsofrämjande effekter som motsvarande aktivitet på fritiden har för personer med mer stillasittande arbete. Det är inte svårt att räkna ut att den som har ett välavlönat kontorsarbete säkerligen har tid och ork för träning och avkoppling på ett sätt som en lågavlönad arbetare inte har.

Enligt tidigare statistik från SCB har lågutbildade arbetare en lägre förväntad livslängd än tjänstemän, och skillnaden ökar  För högutbildade ökade den förväntade livslängden med mellan 8 och 10 månader – bara mellan åren 2012 och 2017. Motsvarande prognos för lågutbildade är att den sjunkit med upp till 3,5 månader. Ett tydligare exempel på hur klassklyftan ökar är svårt att finna.

Frida Nilsson

En tanke på “Klassklyftan ökar och arbetares förväntade livslängd sjunker

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.