Påverkar ens modersmål hjärnan?

VETENSKAP Ny forskning visar att så kanske är fallet. Forskare vid Max Planck-institutet i Tyskland har genomfört en undersökning som visar att hjärnan kanske faktiskt utvecklas på olika sätt, beroende på vilket modersmål talaren har. Historiskt har dock liknande hypoteser varit väldigt kontroversiella.

Den inom lingvistiska kretsar kontroversiella Sapir-Whorf-hypotesen myntades för snart hundra år sedan och har sedan dess växlat i popularitet. Sammanfattningsvis har den gjort gällande att människans sätt att tänka har påverkats av ens modersmål, eftersom den gett tankarna dess språkliga ramar, samt påverkat hur den enskilda individen agerat med sin omvärld. Kritiken mot hypotesen har ofta handlat om att man gett språket en alltför stor roll och att man därmed bortförklarat andra faktorer som påverkat tänkandet.

En av de viktigaste aspekterna måste dock ändå vara att det har vilat på teoretiska antaganden utan studier av exempelvis hjärnan. Lite som när den antika filosofen Demokritus menade att världen bestod av atomer; han kunde knappast veta det eftersom han inte kunde undersöka det vetenskapligt. Ändå ett snyggt antagande.

Hjärnan är plastisk – den kan förändras

Vi vet sedan tidigare att hjärnan är föränderlig. Ju mer man använder en del av hjärnan desto bättre blir den på sina uppgifter och desto mer växer den också. Enkelt uttryckt: erfarenheter förändrar hjärnan – eller som forskaren Donald Hebb menade, ”neurons that fire together wire together” (ungefär ”neuroner som arbetar ihop kopplas också ihop”).

Detta har bevisats flera gånger genom fascinerande undersökningar. En av dessa har gjorts på Londons taxichaufförer. Dessa är tacksamma undersökningsobjekt eftersom för att få köra en svart taxi i London, så måste man ha memorerat tiotusentals gator, byggnader och landmärken i staden. Undersökningar av dessa har visat att deras hippocampus, den del av hjärnan där minnen lagras (något förenklat, naturligtvis) vuxit och är större än andra människors. Träning av minnet påverkar alltså hjärnans struktur.

Så, om hjärnan kan förändras, varför skulle de också inte kunna förändras av språket vi talar?

Förändrar språket då hjärnan?

Enligt forskarna vid Max Planck-institutet verkar det så. I den hittills största studien av denna sort har de jämfört människor som talar arabiska och människor som talar tyska. För att eliminera andra faktorer, så att enbart språkets påverkan ska bli tydlig, så har man exempelvis bara valt ut högerhänta och man har valt ut högutbildade och enspråkiga i bägge grupperna.

Resultatet är minst sagt spännande: forskarna menar att tyskan och arabiskan har påverkat hjärnan på olika sätt och att olika delar av hjärnan är olika stora hos de olika grupperna. Faktorer som påverkat detta är bland annat från vilket håll språket läses. Tyskan, som likt många andra indo-europeiska språk, läses från vänster till höger, aktiverar enbart den vänstra hjärnhalvan medan arabiskan, som läses från höger till vänster, aktiverar båda hjärnhalvorna lika mycket. Forskarna menar att också grammatiken spelar in och betonar bland annat tyskans avancerade syntax.

Arabisktalande har följaktligen fler kopplingar mellan hjärnhalvorna medan tysktalande har mer verksamhet i den vänstra hjärnhalvan.

Det finns många slutsatser att dra

Forskarnas nästa steg är att undersöka vad som händer i hjärnan hos arabiska invandrare som lär sig tyska – kommer också deras hjärna att förändras? Resultatet blir definitivt värt att vänta på.

Innan den undersökningen är i hamn ställer dock dessa resultat ett antal öppna frågor, varav den kanske mest intressanta och kontroversiella förmodligen är: ger dessa resultat fog för att säga att språket också påverkar vårt sätt att tänka? Alltså, tänker tyskar och araber annorlunda för att de pratar olika språk? Förändras synen på världen på grund av språket?

Ett sådant resultat går ju inte att utesluta på förhand, speciellt eftersom olika delar av hjärnan används för olika saker och en extra tränad vänsterhalva kan ju mycket väl stärka de funktioner som finns där. Klivet är dock inte långt till en sorts determinism, just en sådan som Sapir-Whorf-hypotesen varnar för. Skulle ett visst sorts tänkande vara givet utifrån det språk man talar?

Vad svaret än är på dessa frågor så är det viktigt att betona att inget av detta bevisar att det i de olika människorna finns olika ”sorters” hjärnor, snarare visar forskning som denna att marxismen alltid har haft rätt i att anta att människans sociala vara också skapar människans medvetande, låt vara att Marx och många av hans efterföljare inte haft tillgång till magnetröntgen för sina analyser. Den miljö – inbegripet språket – man växer upp i spelar stor roll för vem man blir och hur man tänker.

Utifrån just dessa forskningsresultat kan vi i vilket fall diskutera vissa politiska dagsfrågor, såsom språkundervisningen i skolan.

Det blir uppenbart att modersmålsundervisning, som länge stått i skottgluggen för rasistiska angrepp, blir otroligt viktigt för eleverna med andra modersmål än svenska. Framför allt för de elever som har ett väldigt annorlunda språk. Oaktat alla andra faktorer, såsom socioekonomisk situation, rasism, nedskärningar och så vidare som påverkar eleverna, borde rimligtvis studier i modersmålet förstärka de delar av hjärnan som används av detta språk, samtidigt som de delar av hjärnan som används av andraspråket också blir stimulerade. Bra förutsättningar för att utveckla hjärnan, eller hur?

Om inte annat så är starka argument för en förstärkt modersmålsundervisning och ett avslöjande av det fullkomligt ovetenskapliga och människofientliga förslaget från Sverigedemokraterna, att i stället slopa denna undervisning.

Och för den som hittat ända ner hit återstår väl egentligen bara en uppmaning: lär dig ett nytt språk – det kan i alla fall inte skada!

Andreas Sörensen

Skriv ut