INRIKES I somras infördes en samlad lag mot terrorismbrott av den förra regeringen. Den bygger den nuvarande regeringen vidare på i en proposition som också ska göra det olagligt att också stödja en terroristorganisation. Definitionen är dock svag, vilket flera remissinstanser framhåller, och kan sträckas ut till att inkludera alla sorters hot mot den bestående ordningen.
I propositionen som regeringen nu lämnat fram till riksdagen framgår att den definition på terroristbrott som man bygger på är den som finns i Terroristbrottslagen som antogs i somras. Där står definieras detta brott som en gärning som ”allvarligt kan skada ett land eller en mellanstatlig organisation” om den bland annat begås i avsikt att ”otillbörligen tvinga ett offentligt organ eller en mellanstatlig organisation att vidta eller att avstå från att vidta en åtgärd” eller att ”allvarligt destabilisera eller förstöra grundläggande politiska, konstitutionella, ekonomiska eller sociala strukturer i ett land eller i en mellanstatlig organisation.”
Det betyder med andra ord att alla sorters försök att göra aktivt motstånd mot en given politik eller alla försök att bekämpa orättvisor som garanteras av det bestående systemet är möjliga att terrorklassa. En generös tolkning gör mer eller mindre alla försök göra revolution till terroristbrott.
Propositionen som regeringen nu lämnar in stärker repressionen, eftersom den också gör det straffbart att stödja en organisation som kan bedömas begå terroristbrott. Detta har hittills varit aktuellt för framför allt stödet till de kurdiska organisationerna PKK och YPG, varav den första är terrorklassad och utrikesminister Tobias Billström har aviserat att det till i sommar kan bli olagligt att vifta med PKK-flaggor.
Lagen är delvis ett sätt att gå Turkiet till mötes i fråga om Nato-medlemskapet, men de svenska politikerna har själva ingenting emot en striktare lag på området, eftersom det ger dem större handlingsutrymme.
