KULTUR Biografins författare, Sven-Eric Liedman, är en svensk idéhistoriker och var tidigare under en lång tid även professor vid Göteborgs universitet inom ämnet. Boken gavs ut år 2015 och är en i raden av många böcker skrivna av författaren inom samma tema.
Andra titlar som kan nämnas är bland annat Från Platon till Lenin: De politiska idéernas historia (1972), Att se sig själv och andra: om solidaritet (1999) och Blickar tillbaka (2008). Författaren har även fått en mängd priser och utmärkelser för sitt författarskap, däribland Augustpriset (1997), Kellgrenpriset (2002) och Svenska Akademiens nordiska pris (2008).
Kronologi, inetellktuell utveckling och miljö
Boken handlar om Marx liv, vad som är känt från de personliga relationerna och familjen, men fokuserar främst på teorierna och deras influenser, både i form av existerande verk och påverkan på tidens aktuella tänkare. Läsaren ges en tydlig bild av den miljö som Marx verkar i under olika delar av sitt liv – socialt, ekonomiskt och geografiskt – som kontext för verken som beskrivs nyanserat och koncist. Den kronologiska strukturen gör det enkelt att följa idéernas utveckling, verkens ordning och under vilka perioder influenserna var aktuella. Till exempel blir brytningen med Hegel kronologiskt tydlig. Boken diskuterar även de många verk som lämnats ofärdiga, ofta på grund av omprioriteringar och utdraget (ibland utflygande) skrivande. Relationen och samarbetet med Engels diskuteras, liksom hur Engels verk, bland annat Utkast till en kritik av nationalekonomin, och insikten i fabriksarbetet påverkade Marx. De stora händelserna i Marx liv återges med en tolkning av dess inverkan.
Censuren främst i Preussen är ett återkommande tema, som leder till utvisningar och försvårar arbetet i diverse olika tidningar som Marx använder för publicering. Utvisningen från den idérika miljön i Paris beskrivs ha haft särskild påverkan på Marx och familjen, och resultatet av detta kan bland annat ses i Marx hårdnande ton – som också kritiseras som onödig av tidens medtänkare. I Paris utsätts Marx för en mängd teorier, förutom Engels – även Proudhon och Michail Bakunins anarkistiska idéer. Även Heinrich Heine återfinns i miljön, och antas ha haft en präglande effekt på Marx under den korta tiden. Diskussionen om Marx liv, teorierna – både egna och konkurrerande, miljöerna (Preussen, London, Paris), tekniken (tåg, telefon t.ex) och tänkarna (många) återges flytande i en balanserad sammanvägning.
Kommunistiska Manifestet
Boken lyfter kritikerna och kritiken mot Marx idéer, samt hur Marx svarar på kritiken – vilket återges som väldigt träffsäkert, där oppositionens argument ofta smulas sönder ett efter ett. En del av kritiken underbyggs av missuppfattningar, som författaren med lätthet utreder genom att anta ett tidsenligt och språkligt perspektiv. I samband med dessa förtydliganden och det rika innehållet är det tydligt att författaren spenderat en stor del av sitt liv (50 år!) med att studera Marx. Ett exempel på detta är det Kommunistiska Manifestet, som bland annat anklagats för att vara deterministiskt och i det närmaste profetiskt. Detta förklaras som en feltolkning, syftet med ett manifest är att uppmana till handling – utan att beakta vad som menas med “manifest” är det enkelt att missförstå detta. Marx själv har även anklagats för att vara deterministisk – vilket också är fel, Marx pekar på tydliga tendenser snarare än på en oundviklig utveckling.Proletärerna måste förena sig i kamp!
Marx teorier lyckas fortfarande vara relevanta idag, 200 år senare – en god anledning till detta är att kommunismen beskrivits med hjälp av negationer, statslöst, klasslöst och utan pengar. Det är tidlöst och samtidigt undviker det att vara specifikt, för att undgå att utmålas som en utopi, något som var vanligt under Marx tid och är det än idag. På så sätt har idéerna överlevt tidens gång och beaktat att samhället är i konstant förändring.
En bok som ger inspiration till vidare läsning
Boken är trots sitt ämne och längd lättläst, de influenser som nämns förklaras koncist när de introduceras – vilket gör att inga förkunskaper krävs. Innehållet är väl underbyggt med en överväldigande mängd referenser och namn. Ett tips för läsaren är att notera vilka av dessa tänkare och verk som är intressanta för vidare studier för att filtrera. Smakprov på färgsprakande prosa erbjuds också, lagom sparsamt till stor uppskattning.
För ytterligare läsning ges många möjligheter bland de influenser och verk som nämns i boken. Bland tänkare nämns: Engels, Hegel, Fourier, Feuerbach, Fichte, Kant, Proudhon och Bakunin. Inom ekonomin: David Ricardo, Adam Smith, John Ramsay McCulloch och Milton Friedman. Nutida verk som nämns tidigt i boken är bland annat John Bellamy Forte: Marx Ecology, Göran Therborn: From marxism to post-marxism. Naomi Klein: This changes everything och Thomas Piketty Capital in the Twenty-First century.
Marx levde i ett samhälle och kritiserade det samtidigt, precis som alla filosofer har gjort genom tiderna. Något att ta med sig från läsningen är att Marx inte levde som en asket utan unnade sig när möjligheten fanns – det finns inget egenvärde i lidandet. Vi gör vad som krävs för att överleva och lever så gott vi har möjlighet. En annan sak som man måste hålla i minnet är att revolutionen inte är oundviklig, proletärerna måste enas i en klasskamp för att den ska äga rum!
Robin Rotta
