MILJÖ Elektrifieringen framställs ofta som en total lösning på klimat- och miljöproblemen – bara vi kör elbilar, bara flyget blir eldrivet, så kan alltsammans fortsätta som förut (”alltsammans” betyder då produktion med rovdrift på miljö och människor, konsumtion av skräp till höga priser och sopberg utan ände i profitens namn).
Ibland hörs en kritisk röst – exempelvis har litiumjonbatterier fått kritik för att de innehåller kobolt som ofta utvinns under svåra arbetsförhållanden. Nu har tre forskare kommit fram till att det inte endast är kobolten som är ett problem: de visar att utsläpp från annan metallutvinning också bidrar till negativa hälsoeffekter (ordvalet kan diskuteras, eftersom det även inkluderar sådant som klimatförändringar, som visserligen påverkar vår hälsa men inte brukar hamna under den rubriken).
Batterierna innehåller förutom litium också grundämnena grafit, mangan, nickel, koppar och kobolt. Kobolt används som katodmaterial i effektiva litiumjonbatterier och utvinns med barnarbete i bland annat Demokratiska republiken Kongo, där ungefär 70 procent av världens koboltutvinning sker.
En trend är idag att minska andelen kobolt och öka andelen nickel i en typ av batterier där båda ämnena ingår, så kallade nickel-mangan-kobolt (NMC)-batterier. De tre forskarna genomförde en livscykelanalys där alla steg i produktionen av ett NMC-batteri ingick, från utvinning av råmaterial till produktionen av själva battericellen. Det man mätte var handlade om arbetsolyckor, hälsoeffekter från utsläpp av toxiska ämnen, partiklar, ozonnedbrytande ämnen och växthusgaser. Studien visade att andra material bidrog ungefär lika mycket till battericellens totala negativa hälsoeffekter som kobolt. Cirka 30 procent kom från nickel, som orsakade utsläpp av toxiska tungmetaller och svavel vid utvinningen. Koppar stod för 20 procent, av exakt samma skäl, medan kobolt var lika farligt, mest på grund av dödliga olyckor vid utvinningen i Kongo.
I analysen tog forskarna hänsyn till alla hälsoeffekter, oavsett vem som drabbas. I Kongos gruvor är offren tydliga – arbetarna drabbas. Utsläpp till vatten och luft drabbar i stället befolkningen i stort, endera i de områden där gruvorna ligger eller globalt, till exempel genom klimatförändringar. Forskarna föreslår en rad åtgärder som nog skulle vara bra, förutsatt att de genomfördes – vi tänker att grundåtgärden kanske borde vara ett helt annat samhälle?
