Världen väntar på El Niño och extremvädret

KLIMAT Världen väntar på El Niño – ”den lilla pojken”, som ett mäktigt väderfenomen i Stilla havet kallas. El Niño är ett komplex av vindar, havsströmmar och yttemperaturer i havet som ger värme som kan bli extrem och ökar jordens medeltemperatur, till skillnad från La Niña – ”den lilla flickan” som kyler klimatet. Nu varnar FN för att nästa El Niño-säsong kan komma i år, med en sannolikeht mellan 60 och 80 procent, någon gång mellan maj och oktober.

Att beskriva det tekniska bakom El Niño är komplicerat, men vi gör ett försök att sammanfatta nedan.

Den södra oscillationen

Under under normala förhållanden i Stilla havet ser det ut såhär: varma havsströmmar driver västerut mot Indonesien och Australien, där varmt ytvatten samlas och ger upphov till lågtryck med kraftiga regn. På andra sidan av Stilla havet flyter en kall ström, Humboldtströmmen utanför Ecuadors och Perus kust. Här är ytvattnet ungefär 8 grader kallare än på den varma sidan, med högtryck och torrt väder som konsekvens.

När El Niño kommer blir det annorlunda, med ändrade tryckförhållanden i atmosfären som påverkar havsströmmarna. Nu samlas varmt ytvatten utanför Sydamerikas kust och kraftiga regn faller i området. Översvämningar och minskade fiskbestånd drabbar området, medan det på andra sidan Stilla havet blir tvärtom, med högtryck och svår torka som kan orsaka våldsamma skogsbränder och missväxt.

Efter El Niño kommer sedan La Niña. Nu vänder allt till sin motsats, och havsvattnet utanför Indonesien och Australien blir återigen varmt, medan det blir kallt i öster. Pojken och flickan växlar alltså i oregelbundna intervaller, vanligen vart tredje till vart femte år, och El Niño håller i sig mellan ett  år och 18 månnader. Tillsammans kallas de den södra oscillationen (eftersom det finns andra, liknande fenomen med växlande vädersystem förknippade med andra hav, exempelvis den nordatlantiska oscillationen).

El Niño och global uppvärmning

Naturligtvis är varje El Niño ett väder att frukta, och nu pekar alltså sannolikheten på att det är dags för pojken att dyka upp i år med ett släptåg av extremväder. Och det kan bli extremare än vanligt, för under den kylande La Niña-delen av oscillationen har sannolikt en del av den globala uppvärmningen maskerats. Nu kommer den att slå till med full kraft och vi kommer att uppleva skadornas omfattning. Erik Kjellström, professor i klimatologi vid SMHI säger till tidningen Syre  att risken är överhängande att rekordet för den globala medeltemperaturen från 2016 överträffas. Dessutom är det så att El Niños och La Niñas effekter blir starkare ju längre den globala uppvärmningen fortsätter. Det beror på att värmen tillåter atmosfären att innehålla mer vattenånga, och det driver på det här kretsloppet som blir allt intensivare.

Vad det betyder är att vi i år kan få en meganiño av ett slag som gör extremhändelser till vardagsmat och drabbar även landområden på långt avstånd från fenomenets centrum med katastrofer. Det kan också hända att vi tillfälligt passerar  en genomsnittstemperatur på 1,5 grader, den temperaturökning  som Parisavtalet satte som gräns för allvarliga klimatförändringar. Temperaturen kommer förstås inte att stanna på den nivån, men  värmen kan utlösa tröskeleffekter i klimatsystemet.

Tröskeleffekter för klimatet

De här tröskeleffekterna, eller ”tipping points” innebär att uppvärmningen gör så att naturen går från ett tillstånd till ett annat på kort tid, och sedan inte går tillbaka till det ursprungliga läget. Förändringen stannar kvar.  Det finns ett antal sådana tröskeleffekter visar ny forskning, och fem av dem ligger vi endera skrämmande nära eller har rentav passerat. Det handlar om att den permanenta isen på Grönland och västra Antarktis smälter, permafrosten på tundran tinar, förändrade havsströmmar utanför Grönland, och koralldöd på grund av varmare hav. De smältande isarna orsakar en höjning av havsnivån och den tinande permafrosten släpper ut den kraftiga växthusgasen metan….

Det är illa nog, men ytterligare katastrofer som ligger snubblande nära  är exempelvis att de stora barrskogarna på norra hlavklotet drabbas med skogsbränder och går från att vara en koldioxidsänka till att släppa ifrån sig koldioxid till atmosfären, och att avskogning och torka drabbar Amazonas så hårt att detsamma händer regnskogen.

Vi har alltså all anledning att oroa oss för den väntande El Niño, vare sig den kommer i år eller väntar till nästa. Kanske kan ändå FN:s varning vara en väckarklocka: helt uppenbart liknar världen ett expresståg som rusar mot en avgrund som vi knappt kan föreställa oss – borde vi då inte ta kommandot från den galne lokföraren som hela tiden ropar att det kommer att ordna sig, det kommer snart bättre bromsar och bättre bränsle, det är ingen fara? Borde vi inte övermanna honom och kliva av tåget medan tider är?

Marina Weilguni

8 tankar på “Världen väntar på El Niño och extremvädret

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.