VETENSKAP Vi har alla hört tala som att bakterier blir antibiotikaresistenta, och att antibiotikan därmed inte hjälper mot sjukdomar som alla kan drabbas av, men som kan bli svåra eller omöjliga att behandla. En ny studie från Chalmers visar nu att de de gener som gör bakterier resistenta mot antibiotika är långt fler än man tidigare trott.
– En rad olika bakterier som är farliga för människan bär på den här nya formen av resistensgen, det vill säga nya sätt för dem att bli motståndskraftiga mot antibiotika, säger Erik Kristiansson, professor på Chalmers. Han berättar att man upptäckt tio gånger fler resistensgener än vad man kände till sedan tidigare, och att 75 procent tidigare okända gener hittades hos bakterier som lever i och på människan. Han tillägger att det finns ett stort behov av att lära sig mer, så att vi inte hamnar i ett läge där vanliga infektioner blir dödliga igen.
Bakteriofagerna och Stalin
Men det finns faktiskt ett alternativ till antibiotika som man sällan tänker på, och det är bakteriofager, virus som ”äter” farliga bakterier. Länge var tveksamheten i västvärlden stor, men idag forskar man faktiskt om detta även i Sverige.
Bakteriofager finns i bland annat jord och sötvatten, men var och en är bara effektiv mot vissa specifika bakterier och inte mot andra – alltså måste man hitta rätt bakterieätande virus. Det kan vara komplicerat, och det kan behövas stora doser för vissa infektioner.
Josef Stalin var framsynt nog att vara entusiastisk över de bakterieätande fagerna och grundade ettt forskningsinstitut i Georgien, vilket ledde till att landet fram till antibiotikans uppkomst var världsledande inom fagforskning. Även idag kan man inhandla bakteriofager för enklare åkommor direkt på apotek i Georgien och forskningen går vidare efter både turbulenta politiska strider och senare Sovjetunionens fall. Så bakteriofagerna frodas och är ett av våra hopp inför framtiden.
