KLIMAT I havet hamnar 90 procent av den värme som utsläppen av växthusgaser genererar på jorden. Det är energi som värmer upp inte bara ytvattnet, utan som går på djupet. Riktigt vad den ökade temperaturen just vid ytan beror på är forskarna oense om, även om man antar att det på något vis är förknippat med klimatförändringarna. Djuptemperaturerna är däremot den riktiga chocken.
Havens ytvattentemperatur har nu legat över det normala i fyra månader – en rekordnotering som förbluffat forskarvärlden. Värmen visar heller inga tecken på att sjunka ner till normala nivåer, och gapet mellan årets temperaturkurva och tidigare års blir bara större.
Vad det varma ytvattnet beror på är inte helt säkerställt: förändrade vindmönster, lägre nivåer än vanligt av damm som blåser in över Atlanten från Sahara och den globala uppvärmningen antas ligga bakom, förmodligen i kombination.
Meteorologiska världsorganisationen WMO menar att de tidigare spekulationerna väderfenomenet El Niño ligger bakom är fel. Men El Niño hjälper naturligtvis inte upp situationen och man kan förvänta sig högre temperaturer generellt längre fram på grund av detta.
Värmen går på djupet i världshaven
Yttemperaturerna är en sak – men värmen går på djupet och hela havet håller på att värmas upp. Det är alarmerande eftersom haven har en klimatreglerande funktion: de lagrar koldioxid och absorberar energi. Ungefär 90 procent av alla den extra värme som utsläppen genererar har lagrats i haven och dämpat effekten av klimatförändringarna på land.
Att det är just denna inlagring av energi som orsakat havens uppvärmning verkar ju närmast vara en självklarhet. The Guardian har gjort en beräkning grundad på ny forskning, och den visar – håll i er nu – att den energi som hamnat i havet under de senaste 150 åren motsvarar ungefär en Hiroshima-bomb i sekunden.
Konsekvenser
Vad får det här för konsekvenser? Ja, lätt att inse att det påverkar biologin i havet, och det konstateras redan att nästan all ”blå mat” från havet (fisk, skaldjur, tång) är hotad vare sig det handlar om odlade eller vilda arter. Det stora hotet mot maten innebär ökade svårigheter att förse människor med livsmedel i en värld där miljoner redan har brist på mat. Det innebär också ett hot mot människors arbete och försörjning i stora delar av världen.
Varmare vatten tar dessutom upp större volym och är en viktig orsak till höjningen av havsnivån. Den andra orsaken är de smältande istäckena på Arktis och Antarktis, där avsmältningen just i år också når rekordnivåer. Konsekvenserna för kustområden i världen är stora och redan flyr människor från sådana områden, exempelvis i Bangla Desh.
