UTRIKES För några dagar sedan avsatte militären presidenten i Niger, Mohamed Bazoum. Han har varit en nära allierad till bland annat USA men sitter nu fängslad av sina egna soldater. Den grekiska tidningen Rizospastis har analyserat situationen och Riktpunkt har översatt deras analys.
Situationen i Niger förblir flytande och spänd efter kuppen som genomfördes av 10 medlemmar i presidentgardet och som ledde till avsättandet av den president som valdes 2019, Mohamed Bazoum. Det resulterade i starka reaktioner från främst USA och EU.
Det är inget sammanträffande att kuppen, som påbörjades natten till onsdagen och som verkade vara konsoliderad på torsdagsmorgonen den 27 juli, genomfördes när konkurrensen mellan Väst och Ryssland är så intensiv som nu och mot bakgrund av att den ryska legoknektsarmén Wagnergruppen fått en större roll i området. Denna grupp har de senaste åren genomfört betydande anti-jihadistiska operationer, vilka står i bjärt kontrast till de fruktlösa ”anti-terror”-operationer som genomförts av amerikanska, franska och andra europeiska soldater i Sahel-området, där man har stora militärbaser som man bland annat ursäktar med just denna ”anti-terror”-verksamhet.
De 10 medlemmarna i presidentgardet har inte avslöjat sin ledare och de verkar ha förmedlat till Benins president Patrice Talon, som intagit en medlarroll mellan rebellerna och president Bazoum å Västafrikanska staters gemenskaps (ECOWAS) vägnar , att de inte vill ha någon utländsk inblandning.
Säkert är dock att de utländska imperialisterna inte kommer att lämna Niger så enkelt. Minst av alla kommer Frankrike göra detta, eftersom man har utnyttjat Nigers urantillgångar i 50 år för att driva de franska kärnkraftverken. De franska monopolens beroende av uranet i Niger och Tysklands och andra EU-länders beslut att genomföra en storskalig militär intervention för att bekämpa jihadisterna i Niger förklarar den starka reaktionen hos Josep Borell som är EUs representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, och den amerikanska ”oron” för kuppen, en ”oro” som också åtföljdes av ett hot om att stoppa all militär ”hjälp”.
Ett tydligt tecken på motsättningarna i landet är den demonstration som på torsdagskvällen hölls i centrala Niamey mot Frankrike och för Ryssland, i tron om att det senare på ett bättre sätt skulle kunna stödja arméns operationer mot jihadisterna som blivit en plåga, när de utan pardon slår till mot mål i södra och norra Niger.
