Väpnat våld och etnisk konflikt i norra Indien

UTRIKES I den indiska delstaten Manipur pågår en etnisk konflikt som resulterat i minst 130 döda och 60 000 på flykt inom landet. Det som förde upp konflikten på västliga nyhetsmedias förstasidor är en förfärande händelse, när två kvinnor föstes nakna genom en en ödelagd by och sedan utsattes för gruppvåldtäkt. Det är ingen ny händelse, men filmen som togs av förloppet den 4 maj och lades ut på sociala media visades inte förrän nu – Indien hade nämligen lagt en censur över sociala media.

Konflikten exploderade i samband med att den största folkgruppen i delstaten, Meitei, begärde erkännande som en registrerad etnisk grupp, vilket medför rätt till en viss kvot av statliga tjänster, utbildningsplatser och politisk representation. Framför allt protesterade Kuki-folket, och de våldtagna kvinnorna ska ha tillhört den folkgruppen. Dessförinnan hade också deras by bränts ned och två män misshandlats till döds.

Från att i stora områden ha levt och arbetat i samma byar och på samma arbetsplatser, har nu en total isolering av de båda folkgrupperna och ett ständigt hot om våld mot varandra utvecklats. Stora delar av vård, industri, kommunikation mm. har slutat fungera eftersom anställda flytt till sina respektive ”hemområden”.

En delstat fyld av rebeller, olika folkgrupper och narkotika

I delstaten Manipur lever 33 etniska grupper, och där finns ungefär 40 rebellorganisationer. Väpnade attacker från Meitei-, Kuki- och Naga-rebeller är vanliga. Ofta har de riktat sig mot de indiska säkerhetsstyrkorna som fått stora befogenheter i den speciella lag Armed Forces Special Powers Act (AFSPA) som ska hålla ned upprorsröelser – men naturligtvis har striderna också stått mellan rebellgrupperna, där det främst handlat om gränserna för de olika folkens områden.

Grunden för konflikterna är komplicerad – viktigast är ett kontroversiellt “krig mot narkotika” där den indiska centralregeringen slagit till hårt mot Kuki-befolkningens opiumodlingar. Opiumodling har varit vad hela byar ägnat sig åt för överlevnad, och när regeringen nu skryter med hur stora arealer som förstörts, säger de samtidigt att man inte har några planer för böndernas försörjningsmöjligheter.

Andra faktorer som driver de unga till rebellgrupperna är hårt tryck på jordbruksmarken och arbetslöshet. Att politiker är involverade i knarkhandeln och rebellgrupperna hjälper inte upp situationen.

I slutänden är det naturligtvis som vanligt fattigdomen, kampen för att överleva och den hopplösa framtiden för ungdomen som tar sig uttryck i etnisk konflikt – och som gör att man desperat kämpar för att erhålla fördelar från de centrala myndigheterna för det egna folket, samtidigt som man vill hindra att andra folk gynnas. Skilda religioner (Meitei är en kristen folkgrupp) och en lång konfliktfylld historia gör det naturligtvis ännu svårare att se detta.

 

En tanke på “Väpnat våld och etnisk konflikt i norra Indien

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.