Plastens förbannelse

MILJÖ Plast har idag blivit ett jätteproblem som orsakar skador på både hälsa och miljö. Plastföroreningar skadar havslevande djur och en plastö tre gånger Sveriges storlek finns mitt i Stilla havet. Mikropartiklar av plast finns i allt – från vattnet vi  dricker, till luften vi andas och maten vi äter. Inget av detta är nyheter.

Nyheter är att FN just nu på att ta fram ett globalt plastavtal som ska vara klart 2024, men att arbetet inte har lett framåt – den förra förhandlingsomgången i maj i år ledde ingenstans och avtalet väntar fortfarande på att formuleras. Nyheter är också att miljöorganisationen Greenpeace går ut med att det här avtalet måste blir tillräckligt omfattande och skarpt, och driver på för detta genom bland annat namnunderskiftskampanjer på internet där den som vill göra något för miljön kan delta med sin signatur. Att tänka sig att världens kapitalistiska makter ska underteckna ett tillräckligt inskränkande avtal är fullständigt osannolikt och vilseledande: oljeindustrin har redan investerat i plastproduktionen inför hotet att tvingas bort från energimarknaden. Därför är det motiverat att ännu en gång ta upp hur läget ser ut.

Plastproduktionen

Varje år produceras mer än 390 miljoner ton plast. Av detta används 40 procent för att framställa engångsförpackningar. Av den kasserade plasten (engångs eller ej) återvinns enligt siffror från 2015 bara ungefär 9 procent, 12 procent förbränns och 79 procent hamnar i deponier eller slängs helt enkelt i naturen. I båda fallen avger den mikroskopiska plastpartiklar till marken och till grundvattnet  Studien från 2015 är unik i sitt slag och sedan den gjordes har förstås plastproduktionen och med den soporna ökat, men allra minst 308 miljoner ton plast ligger alltså i bästa fall nedgrävd, eller flyter annars i havet eller bryts ned på land.

Hur blir det i framtiden?

WWF har gjort en granskning där man fastslår att plastproduktionen fortsätter brant uppåt och kommer att fördubblas till 2040, och konsumtionen av plast kommer att öka till 600 miljoner ton.  Mängden mikroplast kommer att 50 gånger om fram till år 2100. 

Konsekvenserna är redan med dagens föroreningar allvarliga nog. Forskarna uppskattar exempelvis att 90 procent av alla sjöfåglar och 52 procent av alla havssköldpaddor får i sig plast. Då menas plastbitar som kan göra djuren sjuka eller döda dem, men som inte är de mikroskopiskt små mikroplasterna. Dessa hamnar naturligtvis också i de större djuren – men också hos allt från små plankton till räkor och fisk. De här partiklarna kan knyta till sig miljögifter, och både plasten och gifterna följer sedan med uppåt i näringskedjan till större djur och till sist även till människor. Följderna verkar bland annat vara en  minskad fertilitet, också hos människor. En del forskare  hissar varningsflagg: mänskligheten riskerar att hamna i en fertilitetskris som hotar vår överlevnad som art.

Plastön i Stilla havet har till råga på allt utvecklat sitt eget djurliv, och arter som annars lever nära kusterna har etablerat sig där. Vad det betyder för balansen i havets ekosystem vågar man idag inte sia om, men att det inte blir problemfritt är en god gissning. 

Vad ska vi göra?

Att hoppas att en namninsamling på internet gör skillnad och driver på FN för att tvinga in alla världens stater i ett anti-plast-avtal värt namnet är som sagt mer än lovligt naivt.  Men naturligtvis kan plasten minskas: vem som helst kan tänka ut hur det skulle vara med retursystem med glasförpackningar, emballage som inte består av tre olika plastomslag, grönsaker som säljs utan att vara hermetiskt inneslutna i plastkokonger, och livsmedel och andra produkter som säljs i lös vikt och hämtas i egna behållare. Det är lika enkelt att forstätta listan: problemet är inte att vi inte vet vad som behövs. Problemet är som vanligt att det som behövs inte ger profit, inte genererar tillväxt och inte låter oljebolagen ta ut feta vinster. 

Vad vi behöver är en helhetssyn på miljön och de hot vi står inför – och ett samhälle som förmår genomföra krävande strategier utan att ta hänsyn till vinst, profit, att industrins hjul snurrar och tillväxten ökar. Och det kan man faktiskt inte åstadkomma genom att passivt skriva under en lista på nätet. 

4 tankar på “Plastens förbannelse

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.