FACKLIGT Fredagen 24 november var den fjärde globala aktionsdagen mot Amazon, och en kampanj organiserades i 31 länder under parollen Tvinga Amazon att betala (Make Amazon Pay). ”Black Friday”, den amerikaniserade hyllningen till kapitalismens konsumtionshysteri fick plötsligt konkurrens av arbetarkampen.
Några nedslag i Make Amazon Pay
I England strejkade 1000 personer i facket GMB i Coventry, där man redan i en månads tid haft aktioner för att höja arbetarnas löner Företaget har nyligen meddelat att man skulle höja minimilönen till 13 pund i timmen från April, men facket kräver minst 15 pund och bättre arbetsförhållanden. ”Vi ligger fortfarande under vad de [arbetarna] tjänade 2018 när man tänker på inflationen. Så för ett företag som tjänar enormt mycket pengar är det inte att be om för mycket när vi vill att de ska betala sina arbetare en lön som de kan leva på, försörja sina familjer och värma upp sina hem” sa en fackföreningsmedlem.
Samtidigt strejkade man på Amazons distributionscentraler i tyska Koblenz, Leipzig, Rheinberg, Dortmund och Bad Hersfeld där facket Ver.di som organiserar arbetare inom tjänstesektorn kämpar för ett kollektivavtal sedan tio år. I Italien samordnades Amazon-aktionen med en generalstrejk som utropats av facken CGIL (ung. motsvarande LO i Sverige) och UIL och som riktade sig mot bland annat den nya budgetlagen som driver på fattigdomen inom arbetarklassen och lämnar ungdomen utan framtidshopp.
I Bangladesh tog ett textilarbetarfack (SGSF) del i aktionen med protester på gatorna, vilket kommer direkt efter de dödliga sammanstötningarna mellan arbetare och polis tidigare i november. De mestadels kvinnliga textilarbetarna krävde organisationsfrihet, aktion mot våld mot kvinnor och sexuella trakasserier.
“Textilarbetarna gör de kläder som Amazon säljer och gör sin profit på. Men Amazon erkänner oss inte ens som sina arbetare och undertecknar inte heller barnskydds- och byggnadssäkerhetsavtalet för att se till att våra fabriker är säkra. Den risken gör oss än mer utsatta: farlig arbetsmiljö, en minimilön som ligger under de $209 per månad som vi kräver och fackföreningsmedlemmar som attackeras och dödas av polisen”, sa SGSF:s ordförande Nazma Akhter.
Listan på protester kan göras mycket längre – tveklöst står det klart att jätteföretaget Amazon möter motstånd mot sin arbetarfientlighet över hela världen.
Amazons roll i klimatkrisen och stödet till Israel
Protesterna tog också fasta på Amazons roll i klimatkrisen. Amazons utsläpp har istället för att minska ökat med 40 % sedan 2019 då grundaren Jeff Bezos tillkännagav Amazon’s “Klimatlöfte”. Man protesterade i många länder också mot Amazons datacentraler som slukar energi – till den grad att exempelvis Irland hotas av instabilitet i det nationella elnätet.
Amazons leverans av molntjänsten Nimbus och andra databaserade övervakningstjänster till Israels ockupationsstyrkor var också föremål för manifestationer, liksom planerna på fortsatta massiva investeringar i den israeliska militären
