TEORI OCH HISTORIA Riktpunkt fortsätter här artikelserien om klasserna och skikten i det kapitalistiska samhället och den sociala alliansen. Nu har turen kommit till tjänstemännen, och vi frågar vilka krav tjänstemännens fackliga organisationer TCO och SACO ställer på stat, kommuner och regioner eller på privatra arbetsköpare, och vilka av dessa krav kommunisterna anammar.
TCO:s syn i några punkter
- Säkra kompetensförsörjningen. Vi behöver en utbildnings- och arbetsmarknadspolitik som gör att vi kan omfamna den digitalisering som nu pågår och där tjänstemän i större utsträckning ställs inför behov av utbildning och omställning.
- Trygga pensionerna för framtiden. Pensionssystemet ska vara långsiktigt och förutsägbart och inte byta skepnad beroende på den sittande politiska majoriteten. Vi förväntar oss att pensionsgruppen agerar så att systemet får tillräcklig finansiering. Vi sätter målet på en pension som ska motsvara 60 % av lönen.
- Stärk tryggheten vid sjukdom. Tjänstemännen och Sverige behöver en välfungerande sjukförsäkring med en rimlig balans mellan trygghet och krav på omställning där förebyggande insatser och rehabilitering har en tydlig plats.
- Försvara demokratin mot nutidens hot. Det finns nya hot. Poliser, sjuksköterskor och anställda på olika myndigheter utsätts allt oftare för hot och våld i sina arbeten. Även journalister och kulturutövare drabbas. Vi ser också hur yttrandefriheten och pressfriheten är satta under press. Reglerna mot hot och våld mot yrkesutövande måste skärpas och de offentliga tjänstemännens ställning stärkas.
SACO vill utveckla akademikerna
SACO har en liknande vision som de beskriver genom att säga att man utvecklar Sveriges akademiker och utvecklar Sverige:
Deras vision är ett samhälle där utbildning, kunskap och kompetens lönar sig och där akademisk profession värderas och respekteras. Ett samhälle utan motsättning mellan yrkeskarriär och god hälsa med balans i livet. SACO säger att de står upp för demokrati och människors lika värde, individens förmåga och kollektivets styrka. De ser akademisk utbildning och forskning som avgörande för tillväxt och välfärd. Med nyfikenhet, kunskap och kreativitet bidrar vi till samhällsutvecklingen.
SKP:s syn på tjänstemännen
De reformistiska fackorganisationerna kan för närvarande inte ställa sig på arbetarnas sida. Deras ”krav” är, för det mesta, tomma vackra ord, önskningar och böner inom ramen för rådande systemet, vissa är ekonomiska och antagonistiska mot andra sektorer, och de är inte klassorienterade. De stödjer kapitalismen och den etablerade förvaltningen, gynnar splittring, strävar efter arbetsfred, dialog, kompromiss och passivisering.
Den moderna tjänstemannakåren består till sin största majoritet av arbetstagare och har krav som är gemensamma med arbetarklassen. Först och främst gäller det fast arbete, billigt boende, kostnadsfri utbildning och kostnadsfri hälsovård och omsorg. Andra krav är en meningsfull fritid, kulturell verksamhet, rekreation, fortbildning, förkortning av arbetstiden, deltagande i beslutfattandet, pensioner som räcker för att leva gott.
Även bland tjänstemännen förekommer deltids-, korttids- och flexibla anställningar. Privatiseringar försämrar arbetsförhållandena och utgör en allt större stressfaktor i arbetsmiljön. En stor del av tjänstemännens inkomster närmar sig arbetarnas. På den privata sektorns sida, exempelvis inom välfärd, banker, handel, IT, kommunikation, kultur mm. närmar sig tjänstemän utan personalansvar arbetarklassen och skapar vinst, och i vissa fall mervärde, direkt till kapitalisterna. På den offentliga sidan omfattar den grupp av tjänstemän som står nära arbetarklassen givetvis inte dem som arbetar inom repressions- eller insyns- och kontrollmyndigheter. De är en del av borgarnas apparat. Man kan säga att en stor del av de offentliga tjänstemännen tillhör arbetarklassen om de inte har något personalansvar, och om de skapar kapitalistisk vinst och i vissa fall mervärde åt borgarklassen via staten.
Ett splittrat skikt
Inom gruppen tjänstemän finns många nivåer där den absolut största majoriteten närmar sig arbetarklassen, medan andra är lägre chefer, och en liten del är högre chefer som tillhör borgerligheten.Tjänstemän är alltså inte ett homogent sammansatt skikt i det moderna samhället och därmed har majoriteten allt att vinna på socialismen. När det gäller dagskrav måste man fortsätta analysera de olika sektorerna, med sikte på att skapa allianser genom att ställa sig bakom specifika krav, och dra till sig alla utsugna krafter inom tjänstemannakåren.
Att formulera gemensamma och övergripande dagskrav specifikt för det otroligt splittrade tjänstemannaskiktet, krav som skiljer sig från arbetarklassens, är svårt. Ett specifikt tjänstemannakrav kan dock eexempelvis vara att slopa individuell och differentierad lön, bonusar, aktietilldelning, representation i företagens styrelse mm. eftersom detta ytterligare splittrar anställda tjänstemän.
SKP:s syn på olika skikt av tjänstemän kan sammanfattas i två punkter:
- Social allians är möjlig med tjänstemän som objektivt sett tillhör eller närmar sig arbetarklassen och
- SKP vänder sig inte till vissa grupper som ingår i eller ligger alltför nära borgarklassen och den repressiva apparaten, men är öppna för möjligheten att någon individ kan bidra till vårt arbete.
Bearbetning av SKP:s rapport om den sociala alliansen/Panos Alepliotis