TEORI OCH HISTORIA Riktpunkt presenterade tidigare i år två artiklar om klasserna och skikten i det kapitalistiska samhället. Den första diskuterade arbetare och kapitalister, och den andra handlade om tjänstemännen. Nu fortsätter vi artikelserien med att titta på småföretagarna i denna artikel, och därefter kommer vi också att ta upp bönder, pensionärer och studenter. Alla artiklarna grundar sig på en rapport om den sociala alliansen som gjorts inom SKP.
Små företag finns i många olika varianter. De vi främst tar upp här är enmansföretagen och mikroföretagen. Vi använder också termen mikroföretagare för dem som har 1–9 anställda, inte termen småföretagare som enligt EU används för alla företag med 0–49 anställda. I ett land med Sveriges befolkning är det för stort att kalla företag med så många anställda för småföretag.
Företagare
Den del av företagarna som vi i vårt program identifierar som sociala allierade till arbetarklassen, ett skikt som vi försöker definiera mer exakt som en social kraft, kan objektivt sett inte vara revolutionära. De är ägare till produktionsmedel, kapital i form av råvaror, monetära tillgångar eller mark. De ser konkurrenterna som sina fiender och förstår risken att utplånas av de stora företagen, men de ser inte behovet av direkt socialt arbete under ett annat, socialistiskt system. Samtidigt finns det vissa mikroföretag inom olika sektorer som har inkomster som närmar sig borgarklassen, och därför inte har nåt intresse att alliera sig med arbetarklassen.
Å andra sidan är det just tendensen till proletarisering inom flera verksamhetsområden, t.ex. hantverkare, frisörer, små kafé- och restaurangägare etc. som skapar levnadsvillkor och ofta även arbetsvillkor som liknar arbetarklassens genomsnittliga nivå. Naturligtvis kommer ett betydande antal av dessa mikroföretagare aldrig att uppleva en slutlig, verklig proletarisering – men detta är vad den sociala alliansens objektiva grund består av.
Hur kommer vi närmare dessa allierande?
Genom kommunisternas ingripande i arbetarrörelsen, genom att organisera aktioner runt kampfrågor för bättre levnadsvillkor (hälsovård, försäkring, utbildning, välfärd, social infrastruktur och andra tjänster) som berör arbetarfamiljerna bildar vi ett ”övergångsställe” till detta skikt eftersom dessa frågor också berör majoriteten av dessa företagare, och kampen skapar förtroende för kommunisterna hos dem.
När vi närmar oss dessa små företagare måste vi tänka på att de är småskaliga ägare av produktionsmedel, så att det för de flesta av dem är omöjligt att fullt ut identifiera sig med arbetarklassens mål och krav. Men det finns nog en hel del som potentiellt faktiskt skulle föredra socialismen framför sitt osäkra småföretagarliv!
Att närma oss dessa skikt med våra synpunkter är en komplex process som innebär framgångar, men också bakslag.
Enmansföretagare och mikroföretagare (1–9 anställda) i Sverige.
Om man ser på siffrorna som ges av SCB ser det ut såhär:
Under juli 2021 var 500 800 personer i Sverige företagare. Det motsvarar 8,7 procent av de sysselsatta i landet.
Samtidigt som antalet företagare inte ökar särskilt mycket stiger dock antalet företag. Det finns ungefär 1 166 000 företag i Sverige. (bl.a. folk som äger skog och arrenderar den till skogsbolagen).
En stor majoritet av dessa är enmansföretag.
| Antal | Anställda | Omsättning | |||
| Enmansföretag (0) | 881 386 | 0 | Enmans-, mikro- och småföretag står tillsammans för 40% av omsättningen. | ||
| Mikroföretag (1–9) | 240 415 | 615 409 | |||
| Små företag (10–49) | 37 324 | 727 811 | |||
| Medelstora (50–249) | 6 295 | 612 666 | 20% | ||
| Stora företag (> 250) | 1 182 | 1 069 430 | 40% | ||
| Totalt 0 -> 250 |
| 3 025 316 | |||
Dagens problem
Som svar på Tillväxtverkets fråga om de största tillväxthindren svarade 34 % av mikro- och småföretagen att det var tillgång till lämplig arbetskraft och 25 % att det var lagar och myndighetsregler.
Bland företagare med utländsk bakgrund är det dock hela 19 procent som anser att tillgång till lån och krediter utgör ett stort hinder för tillväxt. Ju större företagen är, desto vanligare är det att de ansöker om lån och krediter.
Konkurrensen mellan företag har ökat de senaste åren
År 2020 ansåg 21 procent av småföretagen att konkurrensen från företag i utlandet har ökat under den senaste femårsperioden. Motsvarande andel av småföretagen som år 2020 som upplevde att den inhemska konkurrensen har ökat är 39 procent.
Det finns stora skillnader mellan företagsstorlek, bransch och region i hur företag upplever konkurrens från andra företag.
Tillväxt
Andelen småföretag i Sverige som vill växa har minskat från 76 procent år 2008 till 69 procent år 2020. Framför allt är det viljan att växa genom att både öka antalet anställda och omsättningen som har minskat. Enligt Tillväxtverket visar en tillväxtanalys att 35 % av alla nystartade företag går i konkurs inom 3 år.
Enmans- och mikroföretagens situation
Endast 14 procent av småföretagen har deltagit i en offentlig upphandling de senaste 12 månaderna. Siffran har legat på ungefär samma nivå sedan år 2008 enligt SCB.
Mikroföretagare med 1 – 9 anställda har inte tillgång till storföretagens administrativa och ekonomiska fördelar, inte heller den trygghet som det sociala skyddsnätet ger ett aktiebolag, och innehavare/anställda får en minimal pension.
Dessa mikroföretagare har svårt att få sina verksamheter att växa p g a höga skatter och pga. ett regelverk anpassat för de stora företagen, dvs. de som utgör 0,1 procent av alla företag som finns och som har full uppbackning från banker och riskkapitalister. Mycket av lagstiftningen som styr företagandet bestäms av EU till förmån för de stora företagen. Mikroföretagaren får hitta sina egna vägar till kapital för att kunna växa, där familjen och närstående står för riskerna.
Skulder
Många av de små företagen är skuldsatta. Småföretagarnas Riksförbund kallar situationen för ”den tickande skuldbomben”
Summan för tillfälliga skatteanstånd pga. pandemin var i mitten av augusti 2021 uppe i över 51 miljarder kronor fördelat på ungefär 50 000 företag.
Den bransch som sticker ut är företag inom handeln, där över 8 000 företag fått begära skatteanstånd på nästan 11 miljarder kronor. Det innebär att en stor mängd mindre företag inom handeln har en genomsnittlig skatteskuld på 1,3 miljoner kronor, som ska betalas tillbaka inom 12 månader. Småföretagarnas Riksförbund kräver två års förlängning.
SKP:s krav
Våra specifika förslag kan vara tex. att införa en skattefri gräns för egenföretagare och mikroföretagare, att skriva av en del av skulderna på grund av pandemin, att så länge man är med i EU kräva att samma regler för lönegivning och krediter som för storföretagen ska gälla småföretagare.
Samtidigt måste vi betona för våra allierade i den antimonopolistiska kampen att det egentligen är kapitalismen som är problemet med sin eviga profitjakt, och att egen- och mikroföretagarnas problem kan lösas i socialismen där det sociala ägandet ska ta bort alla ovannämnda bekymmer. Att socialismen ska ta vara på deras kompetens, och ska skapa fasta jobb med minskad arbetstid i en planerad ekonomi måste vi naturligtvis också föra fram.
Bearbetning av SKP:s rapport om den sociala alliansen/Panos Alepliotis
