1 maj med kommunisterna

Enligt SCB har Sveriges produktivitet per invånare mellan 1993 till 2013 ökat från ca 300 kr/timme till ca 500 kr/timme d.v.s. en ökning med ca 67 procent och idag är BNP per capita ca 400 000 kr. Det visar att Sverige historiskt sett haft en stark ekonomisk utveckling trots krisår. Men samtidigt har Sverige drabbats av ett nytt fenomen under denna period, massarbetslöshet. Den öppna arbetslösheten ligger idag på ca 8 procent och sysselsättningsgraden är enligt den nya beräkningsmodellen som införts inom EU 66,2 procent. Den nytillträdda socialdemokratiska regeringen har som mål att Sverige ska ha EU:s lägsta arbetslöshet år 2020 och det kan vara lovvärt men samtidigt ska vi inte glömma att regeringen följer slaviskt tanken om den så kallade jämviktsarbetslösheten. Idag ligger den på ca 6,8 procent om man enligt Konjunkturinstitutet ska klara inflationsmålet på 2 procent och med tanke på att Tyskland har en arbetslöshet på 4,8 procent så går ekvationen omöjligen ihop. Därför kan man kalla den nya regeringens jobbsatsning för en bluff något som visar sig i den kommande budgeten där man satsar mer på militär upprustning än arbetsskapande reformer och tillåter det privata näringslivet att plundra den offentliga sektorn istället för att skapa statliga basindustrier.

Den kommande försvarsbudgeten med ökade anslag och debatten kring den är lika bedräglig som regeringens satsningar på att få ner arbetslösheten och har ett tydligt syfte nämligen att föra in oss i NATO. Överenskommelsen som slöts med de borgerliga partierna utom Folkpartiet kan sammanfattas på följande sätt: de ökade anslagen närmar sig de två procent av BNP som NATO kräver att ett medlemsland ska satsa, och att man inofficiellt ska utreda ett framtida medlemskap i NATO även om det officiellt heter att man ska analysera olika former av samarbeten och medlemskap i olika organisationer.

Sverige är ett imperialistiskt land, ett land där stat och monopolkapital flutit samman för att underlätta kapitalexport vars syfte är att öka profiterna. Men till skillnad från andra länder har Sverige inte brukat militära medel för att tillvarata borgarklassens intressen utomlands. Detta har nu förändrats i samband med det så kallade kriget mot terrorismen. Sverige har deltagit i Afghanistan och Libyen, krig som brutit mot folkrätten, och nu säger utrikesminister Margot Wallström att vi bör delta i ytterligare ett, i Irak, en operation som saknar FN-mandat.

Nato-medlemskapets vara eller icke vara handlar inte om landets försvarsförmåga eller något imaginärt rysslandhot utan om den globala konkurrensen där olika intressen och stater vuxit sig starka. Länder som Kina, Indien och Brasilien samt Ryssland tävlar mot bland annat USA, Storbritannien och Frankrike om naturresurser, marknader och inflytelsesfärer. Sverige har anslutit sig till de senare och våra olika regeringar, oavsett kulör, uppbundna som de är av kapitalet, har därför närmat sig NATO. Krig är trots allt den största av alla affärer. Bildandet av olika block som strider om olika intressen i samband med en stor ekonomisk kris är historiskt ett preludium till ett världsomspännande imperialistiskt krig, krig som under förra århundradet skördade miljontals människors liv.

Vi behöver inte fler krig där de arbetande får sätta sina liv på spel för ett fåtals profiter eller göda det privata kapitalet på bekostnad av det offentliga. Vad vi behöver är en ny politik och nya visioner. Istället för ökade anslag till militären och närmande till NATO behöver vi återförstatligande av skola, vård och omsorg, bygga hundratusentals nya lägenheter, en utbyggd kollektivtrafik i samhällets ägo och regi och så vidare. Men en ny politik och nya visioner handlar om mycket mer än en utbyggd offentlig sektor. Det handlar om att ta makten över våra öden där vi gemensamt skapar en ny produktion som bygger på det samhälleliga behovet istället för på profit till enskilda, med andra ord en revolutionär omdaning av samhället. För att en sådan ska vara möjlig krävs det att fler organiserar sig i arbetarklassens olika kamporganisationer som fack, hyresgästföreningen men framförallt det kommunistiska partiet i Sverige,

Sveriges Kommunistiska Parti

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.