Dags att ta kamp för en riktig jobbpolitik

Människan har ett stort behov av trygghet. Vi vill kunna planera våra liv och få tid till att i lugn och ro umgås med våra nära och kära. Det stora hotet mot folkhälsan i ett land som Sverige beror på den växande otryggheten, stress, depressioner, hjärt- och kärlsjukdomar, fetma och många andra hälsoproblem kan ofta härledas ur otryggheten.

Den moderna människan tillbringar större delen av sin vakna tid på jobbet och på väg till och från dessa. Och otryggheten i förhållande till jobbet eller i total brist på jobb, är en av de främsta orsakerna till att människor mår dåligt.

Människor behöver kontinuitet, trygghet och möjlighet att utvecklas. Dessa mänskliga behov offras i den eviga tillväxtens namn.

Men för dom som inget arbete har är det minst lika förödande att vara ”fri och ledig”, som för dom som tillbringar allt för mycket tid ”att blidka kapitalet” med att arbeta övertid.

Arbetslöshet, bemanningsföretag, osäkra anställningar, påtvingad deltid och företagens import av billig arbetskraft är inte problem som vi kan lösa som individer, genom att vässa våra armbågar och slå oss fram själva på andras bekostnad.

Dagens arbetsmarknadspolitik är, sett ur arbetarklassens synvinkel, en förödande politik. I slutet av mars var uppemot 400 000 människor öppet arbetslösa enligt arbetsförmedlingens statistik. Till dessa ska läggas de uppemot tvåhundratusen människor som tvingas arbeta deltid trots att de helst av allt skulle vilja arbeta heltid.

Otryggheten kan bara bemötas gemensamt. Inte minst gäller det att vi arbetare slutar tänka överklassens tankar, slutar att se verkligheten ur deras ögon. Vackra ord som tillväxt, flexibilitet och anställningsbarhet betyder ur arbetarklassens synvinkel ökad risk för arbetslöshet, ökad stress, tilltagande otrygghet och att ständigt vara på tå och beredd att vrida ut och in på sig själv för att var arbetsköparna till lags.

Några enstaka riksdagspolitiker har vågat öppna munnen och föreslå den kanske bästa lösningen, arbetstidsförkortning. Medan den stora majoriteten av våra folkvalda fjäskar i kapp med svenskt näringsliv och de stora kapitalägarna. Vi har inte råd att sänka arbetstiden, det kostar för mycket, säger dom. Men hur ligger det egentligen till med detta.

Först och främst måste vi konstatera att lösningen inte ligger i fortsatt fjäsk för ett näringsliv som tjänar på arbetslösheten. Den effektivaste kampen mot den kränkande massarbetslösheten är att dela på jobben genom en generell arbetstidsförkortning till sex timmars arbetsdag.

Många arbetsköpare medger öppet att de inte har behov av arbetskraften åtta timmar per dag. För stora arbetargrupper inom vård, omsorg, handel och samhällsservice försöker arbetsköparna undergräva möjligheten till en trygg heltidsinkomst genom ett systematiskt användande av deltidsanställningar och uppsplittrade arbetsdagar.
Inom industrin har arbetsköparna tvingat igenom avtal om arbetstidsförkortning som träder i kraft vid nedgångar i konjunkturen. Det näringsliv som de etablerade politikerna tävlar om att vara till lags erkänner med andra ord öppet att sex timmars arbetsdag är såväl möjligt som önskvärt.

Den avgörande frågan blir därmed vem som ska betala för en generell arbetstidsförkortning. Svaret är givet. Att genomföra sextimmarsdagen beräknas kosta 90 miljarder. Det ska alltså jämföras med de 270 miljarder kronor i högre vinster som kapitalisterna varje år lägger beslag på.

I ett Sverige med en produktivitet som har mer än tiodubblats sedan den nuvarande åttatimmarsdagen infördes 1919 borde sex timmars arbetsdag inte ens vara en kontroversiell fråga. Endast den som sätter storföretagens väl före folkets kan förneka detta.

Fortsätt kämpa för din rätt, kämpa för arbete, arbetstidsförkortning och din rätt till försörjning! En bättre värld är möjlig och dessutom i synhåll…

Mats Hedell

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.