Almedalsveckan har arrangerats på Gotland i över fyrtio år. Det började med att dåvarande utbildningsministern Olof Palme 1968 under sin semester på Fårö höll ett tal i Almedalen och därefter kände de andra riksdagspartierna sig också nödgade att i Almedalen försöka få den mediala uppmärksamhet som Olof Palme fått. I dag har Almedalsveckan utvecklat sig till ett jippo med riksdagspartierna som formella huvudarrangörer och de andra deltagarna som medarrangörer. De andra är allt från fackföreningar, Sida, PRO, SÄPO och Försvaret men framförallt är näringslivets organisationer och lobbyister närvarande.
Enligt siffror från Almedalsveckans kansli, som sorterar under Region Gotland, så arrangeras i år 429 evenemang av stat, kommun eller landsting. Det är en ökning från förra årets vecka då 384 evenemang hade en statlig myndighet, en kommun eller ett landsting som arrangör. Men totalt genomfördes i fjol 3 513 seminarier eller andra arrangemang och 963 journalister ackrediterade sig. Antalet besökare uppskattades till 30 000 personer.
Joacim Olsson, Vd Skattebetalarnas förening , skriver om Almedalsveckan i ett debattinlägg på SVT Opinion. ”Den totala skattesumma som går åt till mingel, rosévinsdrickande, goda måltider, resor, traktamenten, lokalhyror, boendekostnader, konsulter, moderatorer, personalkostnader och kostnader för förberedelser är tyvärr okänd. Oviljan att redovisa utgifterna är slående. Att det handlar om mångmiljonbelopp står dock klart.”
Brit Stakston, mediestrateg och Almedalsveteran, tidigare delägare i PR-byrån JMW beskriver Almedalsveckan i lyriska ordalag. ”Att i vår polariserade tid skapa inkluderande mötesplatser är den mest angelägna demokratigärningen vi tillsammans kan göra. Äntligen! En mötesplats bortom rubriker om cykloper och åsiktskorridorer. När färjorna i veckan lägger till i Visby hamn öppnar sig en möjlighet till samtal som vi måste ta. För det händer någonting inom oss när vi sätter ner fötterna på den regnvåta och solbelysta kullerstenen, ser oss omkring och inser att politik är här och nu.”
Motivet för deltagande var enligt en kommunrepresentant ”Det är ju en viktig plattform, för där samlas alla beslutsfattare, media, många människor med makt helt enkelt.”
Ett faktum är att de flesta deltagarna på Almedalsveckan åker dit med traktamente och resan betald av kommuner, landsting, statliga myndigheter eller av de andra deltagande organisationerna. En mötesplats för den styrande eliten finansierad via främst skattemedel.
Om tillställningens omfång återigen skall öka får framtiden utvisa, men om den ökar i samma omfattning som antalet tillfälliga alkoholtillstånd, nämligen med 25 procent, borde arrangörerna vara nöjda.
Jan Jönsson