Dagens Tema heter Rättning Vänster
Jag är ju infödd i en by som ligger i Örnsköldsviks kommun och inom Domsjö postnummerområde, byn heter Sund! Ni som inte tycker att det verkar särskilt exotiskt ska veta att jag tillsammans med er försöker företräda en socialistisk och demokratisk politik! Ja just det känns ganska exotiskt åtminstone för mig. Den gängse bilden av den demokratiska socialismen i media är att det enda alternativet är råkapitalismen, men vi vet bättre! Tyvärr har vi inte lyckats komma så långt än att vi kunnat övertyga majoriteten av befolkningen om det socialistiska samhällets fördelar, men vi vill verkligen det och kommer att lyckas.
En dag, är jag övertygad om, kommer världen att skaka av sig kapitalismens bojor och band. Vad jag kan lova och svära idag är att jag kommer att fortsätta att lägga min tid på att kritisera både den förra regeringen och den nuvarande.
Göran Persson (gamle stadsministern) fick frågan av Fidel Castro. ”Varför importerar Sverige björk från Ryssland?”
Varvid Persson blev helt ställd, och stammande försökte förklara hur marknadsekonomin påverkar handeln med björkved. Castro lär ha nickat och sett klentrogen ut.
Om man får tro Göran Persson så är denna episod sann. Den står nämligen omnämnd i hans självbiografi ”Min väg, mina val”.
För oss norrlänningar som har sett sågverk och massafabriker läggas ned på löpande band så skulle jag vilja återupprepa denna fråga, varför i helvete importerar Sverige skog.
I dessa liberala tider vet vi, lika säkert som Fidel, att svaret på frågan är givet, men säg mig, var finns förnuftet? Svaret är att marknaden är inte förnuftig. Inte undra på att spökstäderna och spökbyarna blir allt fler i vårt land.
Jag läste i västerbottenstidningarna att politikerna i Umeå har en vision om att Umeå kommun ska ha 200 000 invånare år 2050. För tillfället är invånarantalet en bit över 100 000.
När en lokal centerpartist fick höra påståendet att en sådan enorm befolkningsökning i Umeå skulle kunna betyda total avfolkning av inlandet, svarade han ”vi är inga stalinister som bestämmer var folk ska bo!”
Han försökte med andra ord säga att de flesta norrlänningar, vare sig de vet det eller ej, vill bo i Umeå. Att sågar och industrier flyttar utomlands eller läggs ned ökar ju bara denna ”vilja”.
Nej, är det någon som är stalinist (i den mening som tidigare nämnda centerpartist menade) och bestämmer var folk ska bo, så är det kapitalisterna och borgarna.
En av mina kamrater har lämnat Norrbottens landsbygd för staden. Både jag och han gillar landsbygden, men ingen av oss strävar tillbaks till naturen för att odla bönor och idka fri kärlek som 70-talets gröna vågare.
Vi båda gillar stadsliv, men är emot jättestäder dit allt koncentreras med andra städer och landsändar får gå på sparlåga. Både byar och städer behövs, och tråkigt vore det väl annars.
Många framhåller det effektiva med att koncentrera allt till några få platser, men som vi vet så blir kvantitativa förändringar till slut också till kvalitativa förändringar, vilket storstäderna med sina specifika problem är ett bevis på.
Med det inte sagt att små byar står fria från problem. Tvärtom, medan man i en stad kan lyckas hålla sig borta från kretsar man inte vill hamna i, så kan det vara svårare i ett litet samhälle där alla känner alla.
I hembyn var knark bara ett okänt Stockholmsfenomen när jag var i tonåren. Idag har knarket skördat dödsoffer i byn bland unga i min bekantskapskrets.
Vi socialister måste kämpa för att hela Sverige ska vara levande. Liksom vi måste kämpa för en rättvis världsordning där fattiga länder inte föder de rika. Kamp mot imperialismen! Kamp för socialismen.
Att idag tänka att svenska staten en gång i tiden gjorde sig besväret att dra el och telefon till min kamrats mors hemby Pissiniemi i Tornedalen, känns nästan hissnande i dessa tider. Det vill säga en by som från ett Rosenbadsperspektiv borde ha betraktats som obygdernas obygd!
Med detta vill jag inte vältra mig i folkhemsnostalgi, utan snarare med hela handen peka ut det människofientliga samhälle som vi nu har att verka i. Som vi vet så piskas arbetare att flytta runt i Europa. Allt i EU:s, liberalismens och ”de fyra friheternas namn”. Varför inte flytta jobben till människorna? Det kanske inte är marknadsmässigt för ett öre, men desto mer förnuftigt.
Högertrafiken på vägarna kan jag leva med, men på alla andra plan är det rättning vänster som gäller. Och för att detta ska ske så finns det bara en sak: Kamp, vänner och kamrater.
Varför undrar folk hur man mår?
En vanlig fråga folk emellan när man möts är ”hur är läget” eller ”hur mår du”. På detta förväntas man blixtsnabbt svara att det är helt OK. Ett avvikande svar mottas alltid med stor skepsis! Snabbt som ögat kommer alltid en följdfråga, typ ”men varför då, vad har du att klaga över, du känner efter för mycket eller i värsta fall ta och ryck upp dig, för fan”.
Varför är det så, mår vi alltid bra? Varför anses man besitta någon sorts brist för att man vågar erkänna att man inte alltid mår tipp topp? Varför får man inte vara ärlig när någon frågar hur man mår? Varför tvingas vi ljuga för oss själva och andra varje gång vi får frågan om hur vi mår? Kan den enkla sanningen vara att själslig värk inte är något man ska prata om?
Därför borde frågan vara: Hur mår vi egentligen?
Det finns vissa frågor som en svensk har svårt att besvara, utan att ta till standardfraser.
Som till exempel frågor om tillståndet. ”Hur mår du?” eller ”hur är det?” besvaras ofta med: ”Jo, det knallar” eller ”bara bra” eller i värsta fall med ”fina fisken”, även om den svarande just gått igenom en djupgående personlig kris eller till och med är mitt uppe i den.
Av alla svala nordbor är svensken den svalaste. Att må dåligt, att vara bekymrad – allt är bevis på svaghet. För att inte tala om att vara ledsen.
En svensk gråter inte. En svensk tillåter sig på sin höjd att skåda mot döden med en lätt Ingmar Bergmansk dysterhet.
Framförallt gäller detta den svenska mannen, som skall bita ihop, ta nya tag! Bra karl reder sig själv! Att slita i sitt anletes svett i sann Luthersk anda är viktigare än att ta vara på sin själ, just därför tillåts inte att en riktig karl har själslig värk.
Sensmoral: Därför mår en ”riktig svensk” alltid bra – hur dåligt han/hon än mår!
Mats Hedell
