Ur de svenska kommunisternas kaderarkiv (forts. från Riktpunkt nr. 8)
Jag är född i Graninge bruk i Ångermanland den 23 februari 1906. Min far var skogsarbetare och dog genom en olyckshändelse i arbetet 1908. Min moder, som lever än, är dotter till en stenarbetare.
Någon som helst förmögenhet fanns och finns inte i mitt hem. Under min uppväxttid sysslade jag endast periodvis med förvärvsarbete. Detta berodde dels på att redan då fanns synnerligen få arbetstillfällen i min hemort, som ekonomiskt sett varit på tillbakagång i flera årtionden (mina äldre bröder hade arbete, så att det nätt och jämt räckte till vårt uppehälle). Dels berodde det på att jag hade lust för studier och började ägna tid åt att läsa per korrespondens och kom på detta sätt att tänka på att jag skulle försöka avlägga studentexamen. Redan i skolåldern arbetade jag emellertid kortare perioder med skogs- och jordbruksarbete (mina föräldrar arrenderade någon åkerlapp, som gav avkastning till två kor). Längre fram, i 18-21 årsåldern arbetade jag sommartid med skogsarbete: stämpling och huggning. På vintrarna skötte jag hemsysslor och bedrev självstudier. I januari 1927 tenterade jag in i Hudiksvalls Högre allmänna läroverk, där jag ”tog studenten” på våren 1928. Sedan bedrev jag universitetsstudier i Uppsala och vid Högskolan i Stockholm i tre år, men måste avbryta dessa när man berövade mig det statens studielån, som jag tidigare haft. Flyttade till Stockholm bl.a. emedan jag ansåg det lättare att där skaffa mig arbete jämte studierna. Mina studieämnen är statskunskap och nationalekonomi. På grund av otillfredsställande ekonomiska förhållanden har jag emellertid ej här kunnat koncentrera mig på studierna och avlägga någon akademisk examen. Har nu några år mycket nödtorftigt uppehållit mig på arbete såsom lärare i studiecirklar i ABF (Arbetarnas Bildningsförbund). – Jag blev befriad från militärtjänst. Vid tiden för mönstring arbetade jag intensivt med förberedelserna till studentexamen, var säkerligen överansträngd och mycket mager, vilket i förbindelse med min spensliga kroppsväxt torde ha medfört att jag blev befriad. Sedan dess har min fysik förbättrats. – Min hustru är av samma sociala härkomst som jag. Hennes far, som är död, var vid sidan av sitt förvärvsarbete baptistpredikant, blev sedan socialist och deltog mycket aktivt under arbetarrörelsens genombrottsår. På många ställen i Norrland bröt arbetarrörelsen igenom på kristlig grundval. Han drogs sedan alltmer bort från religionen, på vilken han började tvivla.
– I utlandet har jag varit två gånger, nämligen i Köpenhamn, första gången 1965 på en nordisk socialistisk studentkongress, andra gången 1936, då jag uppehöll en månads vikariat vid Nordisk pressbyrå i Köpenhamn. – Har studerat tyska, engelska och något franska samt grekiska och latin. Tyska behärskar jag bäst, läser obehindrat i varje fall politisk och vetenskaplig litteratur, talar och förstår tyskt tal ganska bra. Engelska läser jag rätt så obehindrat vetenskaplig litteratur, men har dålig träning i att tala och uppfatta tal. Av franskan förstår jag så pass, att jag kan tillägna mig huvudinnehållet i en politisk artikel.
Politisk allmänbildning
Min politiska allmänbildning har jag företrädesvis tillägnat mig genom självstudier. Den enda egentliga partiskola jag har besökt, är den som i vinter ägt rum inom Stockholmskommunen. Då jag vid Uppsala universitet och Stockholms högskola studerat borgerlig statsvetenskap och nationalekonomi har jag fått tillfälle att göra jämförelser, varvid den marxistiska samhällsvetenskapens överlägsenhet tydligt framstår. Därigenom har min politiska uppfattning fått större stabilitet. Bland marxistiska arbeten jag läst, äro följande: Marx; Kapitalet (i dess grundläggande delar, alltså ej helt igenom), Lön, pris och profit, Lönearbete och kapital, Till Kritiken av Socialdemokratiska Gothaprogrammet; Marx och Engels, Kommunistiska Manifestet; Engels: Socialismens utveckling från utopi till vetenskap, (Socialistisk katekes?); Lenin: Kommunismens barnsjukdomar, revolutionen och staten, Imperialismen, Arbetarklassen och religionsfrågan, av Stalin endast en mindre bok (på svenska) om Leninismens grundfrågor? Av Bucharin Materialistisk historieuppfattning, av John Vougt, Oslo,: Varebyte och profit, Den nya tekniska revolutionen; John Strachy: the nature of capitalist coises. Håller därjämte på genomarbeta den från tyska till svenska översatta Politisk Ekonomi, som jag f.n. använder i en studiecirkel i nationalekonomi, som jag leder.
Jag inträdde i Kommunistiska Partiet den 12 dec. 1932. Dessförinnan tillhörde jag socialdemokratiska ungdomsrörelsen sedan flera år tillbaka. I min hemort fanns av arbetarrörelsen endast socialdemokratiska organisationer. Jag var helt isolerad från den kommunistiska rörelsen och från marxistiskt tänkande över huvud taget ända till dess jag vid 21 års ålder flyttade till skolan i Hudiksvall. Där tog emellertid studierna all tid. Först i Uppsala kom jag i kontakt med kommunister och radikala intellektuella, och då först upptäckte marxismen och började studera den ivrigt. Ådalshändelserna gav en kraftig stöt och åstadkom livliga diskussioner bland studenterna. Stod en tid tvekande, om jag skulle ansluta mig till ”kilbomare” eller ”sillénare”, men var snart klar på denna punkt. Hösten 1932, som jag tillbringade i Graninge av brist på pengar för att vistas på universitetet deltog jag aktivt i valrörelsen på kommunisternas sida tillsammans med den nybildade kommunistiska organisationen. Kom i början av 1933 till Stockholm där jag tillhörde en bostadscell en längre tid, var tidvis med i cellstyrelsen. Deltog ibland i agitationsarbetet och höll flera diskussionsinledningar. Är f.n. ordförande i Fria Yrkenas Kommunistiska Förening. Har för övrigt några få veckor arbetat som ombudsman i Dalarna. Under denna tid åstadkom en liten organisationsgrupp i partiet genom en artikel i Ny Dag en viss förvirring inom distriktsstyrelsen i Dalarna. Jag tog givetvis ställning för partiet och kamraterna i Dalarnas distriktsstyrelse insåg mycket snart att partiet var på riktig väg. Striden gällde Kominterns och svenska partiet enhetsfrontstaktik. Det är den enda gång jag haft tillfälle at ta ställning i en ”partistrid”.
Utom Kommunistiska Partiet tillhör jag Clarté där jag är medlem i styrelsen för stockholmssektionen. Någon fackförening har jag tyvärr aldrig haft tillfälle att tillhöra. Har tidigare tillhört nykterhetsrörelsen och spelade en viss roll inom studenternas nykterhetsorganisation i Uppsala, där jag ett år var styrelseledamot.
En stor del av de här uppgifterna kan bestyrkas av kamrat Axel Nordström.
Stockholm i februari 1937
Jan Kempe
