SKP-aktivister skrev sina biografier – Ur de svenska kommunisternas kaderarkiv

Tidskriften Arbetarhistoria publicerar i nummer 1-2 för 2015 nio exempel på biografier som SKP-medlemmar har skrivit på partiledningens uppmaning. De nio textutdrag, försedda med skribentens foto, är försedda med en inledning av arkivarie Lars Gogman som skriver att sekretessen för detta material som sträcker sig från 1930-talet till tidigt 1960-tal nu är hävd och tillgänglig för forskningen. Det är arkivmaterialets leverantör själv som bestämmer sekretesstiden för sitt material.

Arkivet omfattar ca 800 biografier eller biografiska anteckningar om personer där de äldsta är födda på 1880-talet. Gogman skriver: ”Detta material ger en spännande inblick i vilka personer som anslöt sig till det svenska kommunistpartiet, deras bakgrund och deras sociala ställning. Men det ger även en bild av Kominterns arbete för att säkerställa en kader av god kvalitet.”

Sveriges Kommunistiska Parti var medlem av Komintern, Tredje Kommunistiska Internationalen  (1921-1943). Under 1920-talet förekom vid olika tillfällen partiinterna kontroverser mellan denna internationalistiska linje och en mera nationell linje som också ledde till partisplittring.

För äldre partimedlemmar är materialet i flera fall en överraskande och glädjande återbekantskap med kamrater som man har samarbetat med eller vars namn och kamp har blivit ett begrepp inom partiet. Riktpunkt kommer att i detta och kommande nummer återge ett litet urval fascinerande levnadsbilder, skrivna på olika håll i Sverige. De speglar fattigdom i arbetarhem eller enkla förhållanden, barnrikedom, ofta kort skolgång men kunskapstörst som tillfredsställdes med distanskurser, folkbildning och självstudier av marxistisk litteratur.

Skribenterna följde för det mesta ett frågeformulär från partiledningen där huvudpunkterna var 1 Nuvarande ställning och härkomst, 2 Politisk allmänbildning, 3 Ditt förhållande till partiet, 4 Deltagande i det offentliga livet och i fackföreningarna, 5 Övriga upplysningar.

Lars Gogman skriver: ” Insamlingen skulle hjälpa kommunistpartiet att skapa ordning. Avsikten var att styra samhället och dess processer. Man försökte luta sig på en ”marxistisk analys” men man följde även principer för modern politisk rationalitet. Varje individs ”sociala bakgrund” var i rampljuset. Varje person skulle hitta sin plats i strukturen och organisationen och därefter i det kommande nya samhället.”

Förmodligen har få personer haft tillgång till skrivmaskin och därför lämnat sina berättelser handskriftligt, men arkivets material består av både handskriven text och utskrifter på maskin.

Arbetarrörelsens Arkiv och Bibliotek (ARAB) som utger tidskiften Arbetarhistoria flyttade för ett år sedan från LO-huset vid Norrmalmstorg i Stockholm till Flemingsberg i Huddinge kommun. ARAB förvaltar även Arbetarpartiet Kommunisternas (APK) arkiv. ARAB:s  motsvarighet i Finland, Danmark och Norge förvaltar liknande arkiv tillhörande våra broderpartier.

Barbara Brädefors

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.